torsdag 9 april 2009

Varför måste du vara så mjuk???

Jag blir knäpp, jag kämpar varje dag med att stå emot med att inte falla för frestelsen, men det räcker att du sitter nära mig så kommer din mjuka igenkännande doft emot mig, jag känner hur din mjuka andedräkt retfullt svävar mot mitt öra och får det att kittlas till. Din röst är len på ett förtrollande sätt när den pratar med mig, du rör mig med dina mjuka händer och rent automatiskt vill min kropp slänga sig i din mjuka famn.
Att placera mina läppar mot din varma mjuka hals är som att gömma sig, det känns som jag blundar och blundar jag då syns jag ju inte.man växer fast och känner nästan för att somna in tryggt och sakta falla ner mot din axel för att snusa in din doft medan du pillar mig i håret med dina mjuka fingrar. Dina läppar får mig att bli okoncentrerad och jag stirrar blint på hur de rör sig och slutligen ler och kysser mig ömt på pannan. Din mjuka mage är en otroligt skön huvudkudde som gör att jag nästan blir sömnlös när du inte är i min säng. ensamt och hårt. Nästan lika hårt som när jag faller tillbaka till verkligheten. Hela din mjuka personlighet är underbar samtidgt som den är skrämmande. Jag har aldrig träffat på någon som är så mjuk som du, någon så sårbar som du, någon så öm, något så där förtrollande. det ända riktigt hårda på dig är dina piercingar...Jag brukar se på saker och ting med att allting har en mening.... För mig är du som en fluffig katt som man bara vill krama, pussa på, förstå sig på och bara känna ren glädje ihop. Nackdel med söta katter är dock att jag är yber allergiska mot dom och går inte så bra ihop med katter.....(?)


Hela mitt huvud skriker: "
fall inte för frestelsen, stå emot, du kan.....Du föll din tönt!" Min kropp svar: "Ja, jag föll. Förnuftig kan jag vara en annan dag."

Inga kommentarer: