Finner inga ord...!

Finner bara musik som talar åt mig just nu:
Anton Kristiansson - Du är knark
Anthony & the johnsons -Hope there´s someone

Plötslig hysteri attackera min kropp, svetten rinner i vrede och tårarna bränner längst kinderna. Alltid nåt, detta eviga känslokrig. Vems liv, vems val, varför allt tvivel och hårda ord. Jag är utmattad och kommer lida för natten. Du säger förlåt, förlåt för vad? Ingen av oss kommer någonsin veta. Jag måste välja att antingen skaka av mig hysterin i morgon och agera vuxet inför mitt än så länge hemliga möte eller välja dig, igen.
Maskinen - Kärlek vid sista ögonkastet:

....... det gick för fort, vi vände blad
från ett sånt förhållande tar det lång tid att tända av
Det bästa sex jag haft i hela mitt liv
jag nästan jag nästan skäms över att säga det högt......

...... och det går utöver min bästa vän
Jag älskar dig, så vi kanske kanske kanske syns igen!



Jag vill älska dig, å jag vill slå ihjäl dig
Vill ha dig ur mitt liv, men nånting står I vägen
Å jag gör allt för att behålla förståndet
Men jag har fastnat I ett beroende som håller mig fången för du är
KNARK

Midsommar helgen del 4

Klockan är några minuter i två och bortsett från den dunkande musiken i min MP3 och sjöfåglarnas inte så härliga skönsång så är här knäpptyst. Nicole somna för mindre än en timme sen och jag var för pepp för att sova. Mitt blod pumpade av kaffe, alkohol och en festlig anda som ville matas med mer händelser. Men den andan fick jag och månen lösa själva. Jag har precis återvänt efter en nattlig promenad längs hela camping och hamnområdet och förutom stearinljus i två båtar är det tyst som i graven över hela campingen. Jag gick upp till lagunen och satte mig på den högsta punkt jag kunde hitta och öppnade en iskall öl och höjde den till den kolsvarta himmlen och skåla med månen och på min vandring till baka hittade jag ytterligare en högre punkt för att skåla med den långsamma solnedgången på andra sidan. Det värsta med min promenad var inte att alla sov eller var tystna utan att det ekade när mina skor trampade längs grusvägen brevid de stora husvagnarna och rädslan för att störa blev för påtaglig.
Vi lämnade Ann Christine, Lasse, Pia och Mattias vid ca 23:30 och det var inget beslut Nicole var speciellt förtjust i, hon hade ju precis kommit igång med sin allsång. Timmen innan avfärd blev det både smarig glass med kaffe och en titt på matchen med USA där Afrika vann, ett glas vin och försök till fotografering, men alkoholen hade tagit över mitt blod så jag lyckades inte lika bra längre. Väl stugan läste jag bamse för Nicole till hon somnade sött och klädde på mig, redo för den promenad jag precis har gjort. jag har galet ont i armen i dag och det finns en läskig förklaring till den. Det värkte mer i morse, bättre under dagen men nu när det är sovdags gör det ont igen. Galet ont. Typiskt, alltid ska det vara något. Har rensat lite bland mina gamla bilder och är snart färdig med 2009 och förbereder förflyttning till extern hårdisk i fall det ska bli en till läskig krasch med datorn. Har även fått bekräftat att mer än en av dem vänner jag tvivlat på, visst tänker på mig under denna blommande helg. Kollade mobilen först efter midnatt, så inte lönt att svara dem nu och dessutom fungerar inte min lur som den ska! Inga fiender här inte. Inte utan anledning i alla fall. Pumpar för tillfället massa Beatles och minns tillbaka på MNT Dew tiden och hoppas på att få återuppliva minnena snart. Nej dags att ge upp och gå in, batteriet börjar ge upp och där inne har jag inte så mycket att säga till om när det gäller internet. Får hoppas jag inte sover lika illa som de andra nätterna.
Vill tacka alla mina underbara släktinga för en galet trevlig helg och längtar tills vi ses igen. Ni är guld värda! God natt kära bloggläsare:)

Midsommar helgen del 3

En lördag helt i min smak. Trots att datorn varit på sen lunchtid så är det först nu jag känner att det är dags att blogga trots att jag har så ap kul. Mina kära älsklings sysslingar skulle agera "barnvakter" åt mig och Nicole medan mama, moster och pappa skulle bege sig till Småland för att hälsa på min 90 åriga farmor. Jag fick en brak brunch av Ann christne direkt jag kom hit och sen kopplade jag upp min dator i huset och fick full täckning direkt. Solen stekte ute så jag satte mig ute med de andra och stekte både mig och datorn i nån timme innan den fick vila. Nicole var som en igel på Lasse igen, men han verkade inte klaga. Jag gick lös på både facebook och youtube och hamnade även i mina bilder som Nicole hade gömt i datorn och började sortera där, samtidgt som jag passade på att sola mig. Kaffe, kakor och öl. En dotter som hade det hur bra som helst i hammocken i skuggan. Framåt eftermiddagen dök en av Lasses söner upp. Det komiska i detta är att trots att jag varit här minst 1 gång om året i 23 år så har jag aldrig träffat Mattias innan. Han kom hit för att sola och ha en lugn slappdag efter gårdagens bravader. Nicole var blyg tills vi berättade att han var hennes favorits son sen följde hon gladeligen med honom ner till bryggan för att plaska lite. Jag gick ner och gjorde dem sällskap på den heta bryggan med tanke att jag skulle följa Nicole en bit ner i vattnet tills mina kortbyxor sa stopp. Så blev inte fallet. När Nicole tyckte det blev för kallt, var det redan försent. Jag var redan doppad upp till bröstkorgen och jag frös så jag trodde jag skulle dö. Men nu var jag i. Mattias och Lasse tyckte det såg skit kul ut, Nicole tyckte inte det var lika kul utan gick och surade i hängmattan. Jag låg och plaskade i minst 30 minuter i ett näästan 20 grader varmt Sommen. Mattias hotade att hälla ut min öl för varje gång jag stänkte på honom, där han låg och glassade på bryggan. Runt 6 tiden dök resten av familjen upp och jag skickade i väg min käre fader för att hämta kläder till mig för jag var galet frusen. Efter det blev det midsommarrester på tallriken med massa nubbar med sång och jag blev för varm i kläderna. Nicole hade deckat i hammocken och brydde sig inte om vårt väsnande.
I dag åt jag inte lika intensivt som igår och det fanns ju två andledningar till det: Jag blev sjuk igår och nu visste jag att vi skulle grilla några timmar senare. Ann Christin som brukar var snabb med att fö oss med ny mat nästan direkt efter var gullig nog och lät oss ha minst en timmas paus innan grillen startades och vi fick lov att skapa våra egan små grillspett. Jag och Mattias har satt oss ute i "rökrutan" och han har dragit fram sin monster dator och vi har placerat oss mitt emot varandra och självklart har vi hittat varandra på fejjan. Lasse var en ängel och servade oss med en dubbel förlängningssladd till våra datorer, chips och alkohol. Mattias Spotify spottar ut våra favoritlåtar och knotten försöker jaga in oss, men än går det inte. Nicole vakna till liv och ordnade sig ett korvspett och har efter lite tecknat på tv vaknat till liv och är yberglad och håller liv i de gamla ute på balkongen medan jag sitter på altanen och myser av tonerna till fotbollslåten med Shakira innan jag joinar Mattias framför tven för att kolla in fotbolls VM en sväng innan efterrätten. I kväll är en lördag helt i min smak och solnedgången är långvarig trots att klockan är 21:55 och i kväll är sista natten i Östergötland innan det bär av söderut för allvaret.Hoppas alla ni andra har en lika fantastisk kväll i dag, denna fina midsommardag. :)

Midsommar helgen del 2

Så då var man tillbaka vid campingen och stugan. På grund av den extremt velande täckningen bredbandet har att erbjuda här ute i skogen så sitter jag nu på samma plats som förra gången jag bloggade. Skillnaden är att det är äckligt kallt och galet mörkt, så jag lär inte bli så långvarig här ute!
Dessutom har jag galt ont i magen efter all mat jag gluffsat i mig under kvällen som mina kära sysslingar på 60+ bjöd på under kvällen. Trots att bordet var dukat med massa alkohol, var jag för trött och hade för ont för att orka bry mig. Jag hade planerat att invadera hamnens fyllehundar som befinner sig 100 m ifrån mig, men nu orkar jag inte. Det var helt enkelt inte meningen att jag skulle det om man frågar min kropp. Den värker så mycket att jag varken pallar vara bland folk och fruktar för att ligga i sängen...Bläää! Kul slut på denna vackra dag då, tur man hade galet trevligt under kvällen. Gick lös på mat och mammas kamera igen och Nicole var som en duracellkanin och höll låda med Lasse från att hon kom till att vi skulle åka vid midnatt. Vi hade fint väder hela kvällen och de vackra månen lyser på mig igenom träden. Jag är så tacksam att jag valde att bränna nya skivor för några dagar sen, så datorn är fylld med lite nyare musik för Spotify vägrar starta trots att jag har prefekt täckning igen. Min mobil fylldes med vackra medelanden, från nästan alla. Men vissa har visat klart och tydligt var de står när det gäller mig. Är bara att bita i äpplet och känna efter om smaken är bitter, söt eller sur? Oavsett så önskar jag fortfarande, vänner som fiende en fortsatt trevlig kväll och ta det lugnt med allt och gör nu allt som jag hade gjort...Om jag pallat. Nu fryser jag och känner mig galet ensam trots att jag är omringad av folk, så det är väl lika bra att gå och lägga sig med smärtan och hoppas på en lika fantastisk dag i morgon, här i södra Östergötland med mina kära familjemedlemar och min sega dator! Puss på er!

Midsommar helgen 2010 del 1

Klockan är 16:45 och jag sitter utan för stugen som vi har hyrt på Torpöns Camping i Östergötland och lyssnar på musik och mumsar i mig jordgubbar och dricker kaffe och njuter av rörelserna runt omkring byggnaden. Här är fullt med folk. På ena sidan har jag en äventyrsbana där folk står och köar, på andra sidan kan jag se vattnet där båtarna ligger och guppar och deras solbrända passagerare sitter och skålar in sommaren. Mitt framför mig ligger resturangen och folk köar för att få en smakbit av deras sommarglass eller buffe som resturangen bjuder på.
Vi kom hit i natt efter 6 timmars bilfärd och ett besök hos de släktningar där firandet ska äga rum i kväll.Naten blev inte så trevlig för mig, Nicole och min moster. Mitt internet fungerade dock inte i stugan, så det var en besvikelse och sen visade det sig att Nicole inte så sugen på att sova utan höll låda i nästan en timme, sen blev det för varmt att sova så alla vi låg och snurrade av irritation för att svetten klistrade fast täckena längs kroppen och då valde vi att öppna fönstret.
Det skulle vi självklart inte ha gjort för då blev det myggenas attack! Det tog nästan fram till sju på morgonen innan vi somnade och vi hade lätt kunnat sova vidare hela dan, då det äntligen blev både svalt och myggfritt på förmiddagen. Fast det går ju inte, vid 11 så ville Nicole bada hemma hos Ann Christine och jag kände att oavsett hur äckligt trött jag är så kan jag ju inte missa min egen dotters midsommardopp, nej jag kan ju inte ens missa det jag hade längtat efter. Midsommardagen och alla dess traditioner.
Nicole ville gärna kasta sig direkt i vattnet, men ångrade sig snabbt eftersom det var enligt henne både för kallt och för mycket vatten. Efter det blev det frukost för mig uppe på Ann Christines enorma balkong, där man kan se ut över hela Sommen. Dagen var väl planerad tillsammans med grannarna Sven och Siw som alltid har funnits i mitt liv, så efter pausen var det dags för stora blomplockningen, för klockan 13:00 skulle alla samlas och klä stången och göra de tillhörande kranasrna. Sommarkronor som Nicole kallar det. Jag har inte gjort krans sen jag var barn men jag tycker det gick riktigt bra och Nicole älskade den!
Det blev lite dans runt stången för att inviga den och hon hittade en ny kompis, dock i min ålder, men kul hade de. Jag passade på att låna mammas systemkamera och gick lös på alla vackra ting jag kunde hitta, under tiden lyckades Nicole bränna sig på brännnässlor för första gången i sitt liv. Efter det var det dags för lunch bestående av hemmagjord räkpaj, melonsallad och hembakat bröd. Nicole har funnit Lasse, Ann Christines bror och han är en underbar lekfarbor, en riktig skojfångare som Nicole kalla honom. Han var lika fantastisk på min tid som barn och en man jag alltid sett upp till. När det var dags att skiljas åt för lite siesta, så var Nicole orolig för att vi inte skulle återförenas, men hade snabbt glömt det i bilen och deckade hårt. Nu ligger mamma, papp, Nicole och vilaroch moster sitter och läses en tidning inne i stugen. Själv har jag precis öppnat en öl och lyssnar just nu på Gary Moore - Still got the blues. Snart dags att börjar sminka sig inför kvällens familjefest, en fest som firas i blommorna och kärlekens tecken. Eftersom Kärleken har vänt mig ryggen får jag fira blommerna i stället, men är lika berörd för varje lyckönskat sms jag fått redan under dagen. Och jag önskar alla mina nära och kära både där hemma och borta en helt fantastisk midsommardag! Skål på er!

Familjen är återförenad

8 timmars mys med mina 2 älsklingsfamiljer i mina 2 hem i solsken och kvällsknott. I mitt eget hem i Blekinge i samband med packningen inför den kommande midsommarhelgen. I pappas enorma bil som jag hatar att köra men ändå envisades med att försöka köra 8 mil med och hemma på mina föräldrars gård i Skåne. Återförenad med mina älskade föräldrar som bjöd på kloka ord, god mat, goda sällskap och sovplats och möjlighet för min egen lilla familj att få chansen att återförenas i lugn och ro tillsammans. Dock när den lilla sover finns här inte så mycket hushållet kan erbjuda förutom mat, min dator och sömn men innan i kväll visade Nicole sina ridkunskaper och i morgon är det dags igen och även jag själv har möjlighet att hoppa upp på hästarna och få igång mina egna ringrostiga ridkunskaper igen, nu när Nicole kan leka med sin pappa under tiden. Känns skönt att ha min allra bästa vän hemma igen och själen är mycket lugnare nu. I morgon blir en bra dag, det vet jag, men nu blir det lite nattaglass och lite surf på nätet medan vi slötittar på tv och ta igen allt snack vi har missat den senaste tiden. Jag älskar min familj, alla, varenda en av mina familjemedlemar!

Efter 2 samtal är det bekfräftat!

Jag drömde inte! Ett av världens största bemaningsföretag är intresserade av mig! De ringde förra veckan och berättade vad jag hade för möjligheter om jag valde dem och vad som krävdes av mig och det var inte mycket! Men efter några dagar kändes det som en dröm. I dag ringde ytterligare en person från företaget och ville påminna mig av det nya uppdraget som låg ute på deras hemsida och nu är jag precis på väg att logga in på mina sidor och lägga intresseanmälan och jag jagar min handledare på Ams i Olofström för att säga nej tack till deras jobbcoach och be om att få en via företaget i stället! Håll tummarna för mig så får vi se vart hela denna nervkittlande karusellen tar mig till slut!

Håller jag eller mitt hem på att falla samman?

Mitt hem är så äckligt att jag till och med släcker lampan när jag väl är vaken! Vadå väl, jo nästan hela tiden som jag bott här i den nya lägenheten, har jag drabbats av någon konstig form av orkeslöshet, sovsjuka och äter som hen häst så det är ofta framåt natten som jag orkar stå på benen men då kan man inte väsnas med dammsugaren. Jag vet inte om det bara är hormoner, orkeslöshet eller värre,men sjukt störigt är det. Har inte bara missat att ta hand om mitt hem utan missat en massa möten, dagis och planerad motion. Det här tillståndet brukar vanligtvis drabba mig i Tyringe, aldrig i Blekinge. men nu är det ännu en natt som jag lyckas sitta upp. Inte pigg, men vaken och med tanke på det kommande sommarlovet och den viktiga dagordningen i morgon måste jag göra det nu!
Inte blir det bättre av att grannen vill bjuda på nattthé och jag vill inte han ska behöva sitta uppe hela natten och vänta och en dusch hade ju inte suttit fel heller! Fan, måste ta tag ordentligt i mig igen, här i Blekinge!

Typiskt!!

Nått är fel med min bilduppladdare!! så jag ber om ursäkt för de bildlösa inläggen. Försöker reparera det, men kan inte lova något än. Det här suger!!

Parkmys och kär återförening

Lördagen den 19/6
På lördagmorgonen var allt bara ett stort frågetecken, hur kommer vädret bli, vad hinner jag göra innan jag skulle i väg, vilka skulle följa med, skulle jag få träffa mitt folk och hur länge skulle jag bli borta. Mina planer var att åka till malmö och delta i Det brusar parken del 2, ett elektroniskt event jag gärna inte ville missa. Fast kvällen innan hade jag kommit hem lagom till den kungliga festen på tv och blev helt rörd när de spelade en av världens största kärleksballad och alla prinsar och prinsessor börja pussa varandra och sken av lycka och deras blickar sa tydligt: Denna låten är till dig, min älskade.
Sen var jag indragen i det kungliga bröllopet iaf, trots att jag inte brytt mig ett skit innan. Mamma hade tven igång hela dagen och eftersom planerna med de andra gick upp och ner hann jag se ända fram till vigseln samtidig som jag packade. Men sen var det full vart till Malmö. Hela vägen öste regnet i floder och jag fruktade för kvällen.
Som vanligt när jag kommer till Malmö är jag trött och förvirrad, men Philips Linda var en ängel och agerade levande gps via telefon så jag skulle hitta till pildammsparken och tallriken.
Väl där sken solen och regn hade de inte sett sen gårdagen. Jag satt och mös med Kärleksparet och deras fluffiga loverboys. Jag och Aragon, Lindas storpudel har verligen funnit varandra. Vid vårt första möte för mer än ett halvårsen ryggade han kraftigt, nu så for han upp i min famn och pussades rikligt med mig under hela kvällen.

Foto: Linda A.

Eller ja, hela kvällen blev det inte eftersom jag kom vid 18 tiden och nån knapp timme senare så såg jag min prins som varit i väg i Peru i mer än 1 månad nu. Oskar var där! Min kära vän Oskar och han var här med Anna cool som en solstol och Christian Knasbas!
Jag kramades med mina två coolingar och Oskar slog sig ner på min filt och vi mös till den dunkande elektoniska musiken och bara log av att få se varandra igen, efter mina månaders av tjat. Aragon granskade Oskar noga och i vissa lägen hantera han som konkurrent av min uppmärksamhet, skit gulligt.
Trancefolket tröttnade på gräset, kvällskylan och den upprepande Minimala slingorna som dunkade bland träden och ville dra vidare. Men vi ville ju inte skiljas än. Så jag valde helt enkelt att följa med dem en sväng. Vi hamnade ute vid Kronprinsen och jag fick lära känna två helt galet underbara tjejer vid namn Hanna och Jessica jordfolk/reaggefolk och satt och mös med Oskar så mycket som möjligt innan jag slutligen fick slita mig från det underbara sällskapet av töser, christian och Oskar, nu mer känd som murmeldjuret. Vi var nära Pildammarna och Christian hade visat karta på sin mobil och jag började traska tillbaka. Höll dock på att gå vilse, eftersom körvägen inte är samma som promenadvägen, men ack lika lycklig var jag för det. Jag hade fått mitt parkmys med alla mina älskade vänner (saknade dock Dennis närvaro), varit en sväng på efterfest och återförenats med murmeldjuret, så att regnet föll nu och gjorde det svårt för mina flipflop var inget som störde. Kom hem sen efter många omvägar, väjningar för vildadjur och en paus för tröttheten, men hem kom jag och längtar redan tillbaka!

Dags för sommar även på denna bloggen

Jag har redan varit och ändrat och byt utseende på den andra bloggen, så det här blommande trädet har många sett innan, men självklart ska den få synas även här. Så välkommen sommar. Nu tar jag sommarlov från arbetslösheten och tar mig väster ut till familjen och spenderar juli månad i deras sällskap eller på de södra bredgraderna,Malmö och bara njuter av förhoppningsvis massa sol, värme, gemenskap, djur, musik, min växande tös,vänner och kärlek. Och självklart en massar skrivarlust!

Sweden rock 2010!

Måndag 7/6: Till "ledaren" Steffi i Bromölla och hämta mitt rosa backstageband, parkeringslapp, Sweden rock crew t-shirten och diskutera regler och andra frågor.

Onsdag 9/6: Runt 23 tiden, skjutsade Dennis och jag några folk till festivalen, så varför inte passa på att ta ett varv och leta upp min parkering. Vadå min, jo jag skulle ju jobba där så jag skulle ju leta efter personalparkeringen. Vi tog 2 varv utanför musikområdet bland knallar och matstånd och vi tryckte oss i mellan den enroma massa som också valt att mingla. Påminde om vilken marknad/festival som helst så jag gillade det. Efter det gick vi till baren där så jag fick bekanta mig lite med resturangen. Dennis Sandra jobbade så han köpte sig en cider och vi snacka lite innan vi drog vidare till bilen och valde att köra till Bromölla så jag skulle tjäna in några mil, morgonen efter.

Torsdag 10/6: Runt 8 tiden stressar vi i väg från Dennis lägenhet, han till jobb och jag för att förbereda mig inför resturangjobbet. Jag åkte blek och osminkad till SRF och möter upp Frida och resten av gänget. Frida droppar bomben - Du ska inte alls jobba förmiddag utan har dubbelpasset i kväll. Whaaot! Jaha det var bara att vandra vidare. Chockad av beskedet gick jag ett varv på området utanför och försökte planera om min förmiddag. Några rockers kommenterade mitt ljusa hår och började dividera min färg och då valde jag att lämna området. Jag åkte hem till en polare i Jämshög och lånade hans dator och snacka lite skit innan han skulle till jobb. Åkte hem och slängde i den röda färgen jag hade hemma. Håret blev perfekt o jag stressa tillbaka till SRF. Drabbades av regnstrom med vinglande lastbilar som höll på att putta in mig i särgen och som inte det vore nog ville parkeringsvakterna inte släppa in mig på rätt ställe. Nästan 40 min sen på min första dag. På med t-shirt,förkläde och keps och in i köket.I 6 timmar slet jag för de rumänska kockarna som inte var världens bästa pedagoger på att lära ut och deras engelska var värdelös, men efter 3 timmar hade jag fått in rytmen. Skavsår efter kepsen vid 22 tiden, men det var bara att rufsa till håret och förbereda sig på att kasta sig ut för ytterligare 6 timmar direkt i baren ute på altanen. Som tur va så hamnade jag med en kille jag jobbat med tidigare i köket och vi hade as kul och kassan var inte alls lika svår att hanskas med. Vi tjänade galet mycket dricks och vid min paus passade jag på att springa i väg och köpa cigg och kom förbi Backstage ingången lagom till att Aerosmith spelade min favoritlåt -Walk this way och jag kunde se det på storbildstven. Fick ny energi som höll i sig till halv 3 på natten då det var dags för stängning. Snacka om att jag var galet trött. Mötte upp Hampus utanför som hade varit inne och sett Aerosmith m.fl. och efter att ha minglat lite så följde han med hem. Väl hemma decka vi båda hårt.

Fredag 11/6: Sov, lägenhetsvisning, sov, åkte till Olofströmshus och skrev kontrakt på nya lyan, sov. Hampus åkte hem och duscha och jag började städa den nya lägenheten tills han återvände. Vid 19 tiden åkte vi till Dennis och styla till oss och de försfestade lite. Vi kom inte i väg förrän efter 21. Och vi yrade runder på husvagnscampingen där vi träffade bland annat Timmy en gammal kär klasskompis och smälte in bra med resten av gänget och vuxendrickan flödade och min älskade kamera försvann! :( Yrade ifån varandra ett tag och jag skulle in på musikområdet vid 01. Dålig idé tydligen eftersom Gary Moore hade valt att avsluta tidigare så alla gick därifrån. Mötte en snäll man från Halmstad som förklarade läget och sen slog vi följe i en timme och gick och gnällde över att jag inte fått se något liveband och var hungrig. Vindarna var kyliga och regnet påträngande, men han släpte inte min sida utan eskorterade mig till mina vänner innan han återvände till sin camping. När vi tröttnat på allt så for vi till bromölla. Hampus deckade direkt och jag satt och snacka med Dennis till långt in på småtimmarna. fick tvinga mig i säng för att vila lite.

Lördag 12/6: Skulle bara vila en timme, men väcktes massa timmar senare av att nån av dem stack in huvudet, tror det var Hampus. Jag gick motvilligt upp och upptäcker till min förvåning att de hade dukat fram nyköpta frallor med tillbehör och kaffe. Hur mysigt som helst. Jag och Hampus satt och kolla på existenz.se och garva ihjäl oss, Dennis valde kläder och hans söta bror titta förbi. Hampus åkte hem och vi börja förbereda oss för att återvända till SRF.
Den förberedelsen tog några timmar för lång tid så i stället för 4 timmars mingel så kom vi lagom till att jag skulle jobba igen. Ytterligare 6 timmars slit för de griniga rumänerna som inte alls var lika förtjusta i min insats denna kvällen, men kunde inte bry mig mindre. jag skulle på dejt sen men en vän från stan. Jag fick till och med sluta tidigare för Steffi eftersom min avbytare dök upp redan vid 21, men fick dock vänta en halvtimme innan återförening med Dennis. Vi återvände till bilen och snyggade till oss och lät fötterna få vila.

vid 23 tiden gick vi upp till baren och hängde med en bekant från kstad och Dennis hitta några vänner så lite efter halv tolv kunde jag bege mig in backstage för att se Guns and roses, dock ensam eftersom min dejt inte hört av sig på flera timmar. Jag trodde jag missat as mycket, men tydligen hade Axel Rose inte ens dykt upp så alla stod och buade och regnet hade börjat falla igen. Lagom till att jag når högra storbildstven längst fram dyker han upp. Jag som alla andra höjer kameran i vädret och försöker få en bild av denna vrålande man. Jag hade fått låna Dennis kamera och självklart var det lite batteri i den. Lite innan Mr. Brownstone kör igång så kommer det upp en långhårig man med mustasch i gul regnjacka precis brevid mig med sin vän och börjar lufttrumma vilt och hans dialekt avslöjar honom från att inte vara från söder. Han tittar på mig till och från när jag står och diggar och slänger ur sig kommentarer som - visst är den bra och har du en cigg att bjuda på? Var kände jag igen denna man ifrån. En annan man hinner avslöja han före mig och börjar peka och säger jätte högt - Är inte du Kleerup? Andreas nickar och visar tydligt med kroppspråket att han är här för att lyssna på musiken. Efter en stund väljer de att gå vidare men innan dess böjer han sig ner till mig och lägger handen på axlen och säger att de ska gå och önskar en fortsatt trevlig kväll. Jag var helt lyrisk, min favorit inom radioelectronica var här med mig och önskade mig en trevlig kväll!!
Axl Rose blev plötsligt väldigt tråkig och jag bröjade yra omkring på området, slutade med att jag hamnade borta i baren hos Hampus och Dennis och hans bromölla vänner. Precis innan hade jag stött på Dennis miniversioner x 2, de söta bröderna Rolle o Freddie, men även dem var jag för rastlös för. Vid 01 typ valde Hampus och jag att lämna Dennis med hans vänner för att gå in backstage och köpa nåt att dricka. Axel körde November rain och vi börja sakta dra oss tillbaka till stora scen. Rastlösheten i benen gjorde att jag släpade med Hampus så långt fram jag kunde. Bra att vara liten ibland. Trots att jag var svartklädd och liten hade jag tydligen inte varit helt hemlig när jag smög fram. Nu i efterhand fick jag veta att dejten jag skulle varit med hade sett mig fara fram mellan alla långa individer och hade försökt stoppa mig, men jag var för snabb i väg. Hans mobil hade dött så han kunde inte medela vart han stod, så det blev ingen Knockin´on heavens door dejt med han, Hampus fick agera dejt i stället och där stod vi med alla andra i publiken och ylade i kapp texten på klassikern och allting var hur vackert som helst. En öl i handen och rockgung med min snyggvekompis i ett vindstilla Norje till Guns and roses enda Sverige spelning. Vi kollade tills han tackade för sig sen vandrade vi vidare. När han var i väg, hittade jag en Rocker från Örebro som ville dela med sig av sin recension av helgens event, trevlig snubbe det där. Hampus gick lös på ännu en munk, alla dessa munkar han käkat denna helgen, hahah galet. Jag var förtrollad av de vackra fåglarna som flög över området och kände en nöjd känsla lägga sig till ro. Jag följde han till bussen och vi sa hej och farväl sen började jag gå bort mot bilen där Dennis redan hade tagit skydd för kylan.
På vägen blev jag kidnappad av en norsk Rocker som skulle visa sin rockbil där han och hans vänner hade fest. Snackade skit och raggade cigg, men sen tickade klockan i väg.

Jag körde hem Dennis som skulle jobba dagen efter och själv styrde jag bilen mot Jämshög, där jag deckade i soffan, nöjd över att jag tackat ja till jobbet för Sweden rocks resturang, ett jobb jag gärna gör om nästa år! Tack alla underbara medarbetare, vänner och nya bekantskaper som förgyllde denna rockiga helg 2010!

Välkommen hem min älskade dator till ditt nya hem!

11 dagar sen jag bloggade sist och då på Dennis dator. Det är 5 dagar sen jag fick nycklarna till det som nu är mitt nya hem, 4 dagar sedan Sweden rock slutade, 1½ dygn sen Dennis åkte hem, 1 dygn sen jag återförenades med min dator och 9 timmar sen jag träffade Hampus. Med andra ord tid rinner i väg och livet flyger framåt och det gäller att inte tappa greppet.
Inspirationen har stått stilla och vill knappt yttra sig på papper, men nu har jag nästan huvudvärk av alla tankar som vill komma ut och bli synliga på skärmen igen. SRF gav mig massor av inspiration, egna upplevelser men även andras lockar till historier som bara kräver fina ord.

Jag har velat flytta i en månad eftersom jag är arbetslös och min lägenhet är för stor, men det var först i fredags efter mycket tjat jag fick nycklen och tillträde till en 2:a precis ovanför mitt. jag tjänar in minst 750 kr på att flytta upp här och med dennis händiga sida har den fått en mycket mysigare touch över sig och jag trivs redan som fisken i vattnet och så även Nicole som älskar sitt nya rum. Hampus tittade förbi efter träningen och visade tummen upp för det nya haket och vi ska snart planera en ny inspirationskväll, en sån som vi är bäst på där vi låter text och bild flöda i massor. Tack vare Niklas på pappas jobb är detta möjligt. Han har varit den hjälten som opererat min stackars dator och gjort den kraftfullare än någonsin och nu kan jag äntligen skriva igen. Jätte tacksam. Mina föräldrar och Tias har också varit änglar som kommit hit och hjälpt mig med all flytt och stått ut med mina hysteriska utbrott och i morgon är det dags för besiktning och överlämning av min gamla 3:a. Har fortfarande samma underbara grannar och en utsikt som ger en lite svindel.

Trots att det gått några dagar sen Sweden rock är det den enda musiken som dunkar ur mina högtalare nu, självklart Guns and roses och jag avslutade precis ett samtal med han som var tänkt som min dejt under spelningen, men som jag aldrig hittade. Har putsat och städat mig trött i den gamla lägenheten och ser inte fram emot att den nya börjar bli stökig, men men i morgon kommer Hampus och Nicole har kladdat saft över allt så för att undvika att han fastnar i golvet så är det städdags även här.

Jag har inte bara återupptäckt Guns and roses utan även ingefära, det passar fan till allt! Det är dessutom nyttig och bra för magen och ger en frisk smak i maten. Gjorde hemlagad pyttipannamix innan som Nicole åt rikligt av, vi blev dock så trötta att vi missade grillkalaset på dagis i kväll, men men vi kan inte orka med allt. Nu, under tiden jag väntar på att kycklingen ska tina så jag kan göra en smarig potatisgratäng till lunchen i morgon, (självklart ingefära i den också,) så ska jag uppdatera bloggarna lite så nu kommer det komma en våg med sena blogginlägg, så - Happy reading!

Arbetslös, ja det är min nya titel

Ingen titel jag är stolt över, men inget jag kan göra så mycket åt i skrivandets stund. Men i morgon däremot! Det jobbigaste med att vara arbetslös är inte att jag inte har någon inkomst eller någon givande sysselsättning, det är värre än så. Nicole ska infinna sig på dagis redan 8:15 varje dag och dessutom bara vara där i 2 timmar och 50 minuter. Under 2 ½ timme ska jag både inne söka jobb, träffa läkare, träna och gå på möten! Kände man sig inte stressad innan så är det inget mot vad jag lär göra denna sommaren.
Jag har fullt upp medb att bli av med denna lägenheten till något mindre, men det går inte så bra för tillfället. Till helgen ska jag jobba i köket/baren på Sweden rock , ganska intensiva pass. Jag gör det för erfarenheternas skull, för att ha något som merit för kommande CV och vem vet kanske en möjlighet till att skapa nya kontakter.
Visst, ska på en del äventyr med familjen i sommar och även på egen hand men ändå, vikarie eller timanställd låter mycket bättre än arbetslös, ensamstående mamma fast i litet samhälle, eller hur?
Jag har redan missat 3 tranceevent i rad eftersom bensinen är slut och det ger ju inte direkt kroppen någon ro över att veta att en av mina viktiga passioner inte kan utföras för att bilen står stilla, för att jag är stilla. Jag är arbetslös.
Jag ska trycka i mig den sista tårtbiten, kolla upp lite öppetider inför morgondagen sen tänker jag kasta mig i säng....Kanske...För oavsett om jag är arbetslös, så är jag en extremt trött arbetslös person just nu...Zzzz

Spelas på Spotify:
L.O.C

7 dar av sista veckan har gått + Sveriges egen dag och här sitter jag..

Tänk, vad mycket som kan hända på 7 dagar. 5 av dem var mina sista på Allmän linje efter 3 år. Man kan sammanfatta dagarna med massa sömn, pengar som kommit och gått, gemenskap av alla dess slag, vänner, kärlek, sena nätter, stylingen, privata fester, musik, konst, floder av tårar, familjemys, ändrade plander, svek, vackra presenter och en lägenhet som ser ut som den har varit ytan för ett krig av kläder och all annan skit som ligger överallt!

I dag var Svergies nationaldag och den har jag firat på mitt egna lilla sätt, typ inte alls. Resterna som blev över efter mitt lilla studentfirande med familjen igår satt bra i dag. Solen stekte på, men orken var som bortblåst. Jag hade säkert kunnat hitta någon som ville leka med oss, men i stället varvade jag smörgåstårta med sömn eller oförklarliga tårar. Nicole hade plockat fram allt och lite till och blev bara sur varje gång jag vaknade. Hon hade fullt upp med att mata och roa sig själv fram till kvart i åtta sen deckade hon. Ryggen hade börjat värka och min telefon hade börjat låta, folk ville se mig på benen redan i kväll. Skärpning nu, jag som precis hade bantat ner mig till perfekt träningskropp, kan ju inte ligga här och försoffa mig!
Nu ska här städas upp och bota lite sällskapssjuka och sjungas nationalsången en sista gång!