Valborg 2010, vart tusan tog tiden vägen?

Den 30 april 2010, var jag och Nicole på dop i Ronneby till sen eftermiddag. Allt var vackert och det var hur mysigt som helst. Jag hade en H&M klänning som nästan såg psykedelisk ut med alla färgglada blommor på. Jag var vacker.

Efter att vi sagt hejdå till alla söta släktingar satte vi oss i bilen och körde de där 13 milen hem till mina föräldrar. Där åt jag favorit maten och bara mös en lång stund. Dock skedde en planering samtidigt. En planering med min bästa vän och några polare till, om att köra ner till Malmö och gå på Valborgs stampet. Jag drog in till stan och lastade in 4 killar och sen körde vi en massa mil. Minns inte hur resan var, men minns att jag körde vilse och att vi yra runt i en timme.

Väl där återförenades jag med mina Malmövänner och alla dansade runt och trivdes i några timmar men sen ja...Jag var helt slut efter alla körningar så dansen för mig blev inte så lång, jag kraschade i min egen bil i några timmar, vilket var väldigt ovanligt. Vaknade lagom till att grabbarna ville åka hem. Hem, kom vi, men även den resan minns jag inte så mycket av. Bara av att se min hackiga inspelning får mig att minnas som om det vore igår. På inspelningen ser det ut som om det bara är jag med kameran, ett gäng vid en eld och två händer som pillar fram musiken, fram tills den tystnar... Fast så är det inte, i mörkret står minst 10 personer framför mig, men det är bara jag som ser dem. Detta året är jag långt ifrån Ronneby,Malmö eller Hässleholm och ska jobba kväll, i Säffle. Livet tar snabbt vändning på ett år. Trevlig valborg!

"Nu liknar jag dig, mamma"

En glad liten fyraåring tittar sig nöjt i spegeln efter att jag precis kappat hennes främre hår till en lugg. Hon hälsar att hon saknar Josefina i massor och hoppas ni möts igen. Soliga kramar från oss med lugg till alla där ute som ska fira Valborg i kväll!

Published with Blogger-droid v1.6.8

Monarchy ´s låt till det blivande engelska kungaparet i morgon, vackert

Klarar jag medicinsk grundkurs, då klarar jag nog allt!

4 veckor som kändes som 4 månader. Termer som gjorde mig både förvirrad och hypokondrisk. Litervis med kaffe, sena nätter och massa stress. Ett tag trodde jag att jag skulle förlora greppet, bränna ut mig och näst intill ge upp. Fast då hade jag hamnat på ruta 0 igen, hon utan utbildning och minimal chans för fast jobb. Tack vare min utbildning fick jag en praktik som ledde till timjobb samtidigt som jag studerar och med vetskapen, att klarar jag bara 2 terminer till lika bra som denna första, så har jag både bra betyg i Omvårdnadsprogrammet och en möjlighet till fast jobb. Den chansen ville jag ju inte missa, så tre dagar innan sista datumet lämnade jag in denna enorma kurs och väntar nu på de sista resultaten och klarar jag detta med bravur, då klarar jag fan allt!

3 coola killars och en mixtape! Jag gillar´t!

Nike Sportswear presents Respect My Hustle ft. Adam Tensta: "Nike Sportswear presents Respect My Hustle ft. Adam Tensta"

Eboi, Dida & Adam Tensta

(Internetbild, syftar på de tre grabbarna från vänster, inte han i blå tröja.)

Hoocked on Ricky Gervais Show. Här kommer ett smakprov:

Ett minne om positiv energi, tack vare en repris

Tänk här sitter jag hemma och kan inte ens gå till skolan, den är ju stängd för helgen. Jag har en del kvar i skolarbetet som jag tänkte beta av i dag, i den mån jag orkar. Av gammal vana satte jag igång P3 i bakgrunden och möttes då av Sofia Wistams röst och sekunderna hann inte ens gå innan jag förstod att det här var en repris. P3 populär sände denna intervju då snön fortfarande låg tät.

Hur vet jag det?

Jo, intervjun fångade mig och många kloka ord omvandlades i mitt eget sinne. "Jag är nyfiken på människor generellt, var den mening som inte kunde släppa sitt fäste, sen dess. Just denna dagen, var jag väldigt rastlös och kände ingen brådska till skolan, utan hamnade på okända gator och skogsvägar och mötes av dold natur och vackra hus. Säffle är verkligen jätte stort. Det blev ett helt program + nyheter innan jag återvände tillbaka till den centrala delen i staden. Jag höll på att fastna i snön mer än en gång, men det skrämde inte mig, jag bara fortsatte.

Med Wistams ord, kände jag en styrka som växte. Hennes positiva energi smittade av sig och det där skolarbetet jag inte hade någon inspiration till, började växa som en blomma inom mig. Jag fångade upp allt jag såg längs vägen och stoppa om det öm i minnes banken, med tanke att återvända det när tid skulle finnas. Med Sofias röst på repeat log jag och visste vad som skulle göras. Jag lämnade gator och skog och satte mig åter vid det jag undvikit i 1 timme och 10 minuter, skolan. Jag lät hennes ord bli som ett mantra med påhittad melodi i bakgrunden, medan jag skrev en novell av uppgifterna. Det tog sin tid, men till slut lämnade jag in den och som jag senare fick väl godkänt för!

Ska jag tacka Wistam eller mig själv, för det?

Så här firar jag min namnsdag - gnällig !

I namnsdags present ger jag mig själv dunkande huvudvärk, kaffe, en bakelse och tinnitus! Skulle nog undvikit att svänga inom 45:ans café, eftersom de bygger om i resten av byggnaden. Trodde ju dock inte det skulle låta så mycket och jag måste ha musik i öronen för att undvika bullret. Tycker att de kunde stänga ner hela stället tills att det är färdig med bankandet och borrandet. väldigt undrande hur de tänker, är det pengar framför kundens hälsa som gäller? Folk som sitter här måste antingen vara hörselskadade eller ha en vilja att bli. Kaffet var gott i alla fall!

Published with Blogger-droid v1.6.8

Varma toner med Timbuktu så här i påsktid

Även du kan ha en ängels tålamod

3 långa härliga dagar, utan cykel!

Ja, cyklens hjul var ju lika stora som jag och självklart hade jag skadat benet just denna helgen så jag led när jag vandrade Säffle fram och tillbaka, men hellre det än att ramla med en gigantisk cykel. Bortsett från det så var det en helt fantastisk helg. Många timmar, välbekanta uppgifter och ett förtroende av både annan personal och anhöriga. Jag fick dessutom jobba på min favorit avdelning igen och den lilla stund i deras närhet, skänkte mig mer energi inför kommande promenader. Visst var veckan nervös och svetten rann och jag bet i läppen, jag ville ju bara göra allting rätt och blev nästan chockad varje gång de första två dagarna, när de jag jobbade åt sa att jag gjort rätt eller verkade glada för att jag var där. 3:e dagen gick så bra, att det kändes som jag hade gjort det hela tiden. Jag hade börjat slappna av och skymtade inte ens någon svettdroppe, bara massa leende. Jag har dessutom skickat efter min egen röda fara som står i Skåne, sen jäklar kommer jag fara som ett skott runt stan! Jag lämnade en bunte helgrapport och låste dörren med ett leende, även om jag var och är även i dag, galet trött, så känns det skönt att veta att jag har gjort massa bra denna helgen. Så bra, att de ringde in mig för jobb igen, redan denna veckan och jag ser redan nu fram emot detta. Alltid kul med pengar, men ännu roligare att få chanse att glädja och hjälpa andra. Tack Attendo! "En del av att bli lycklig är att få engagera sig i andra människor" // En forskare i P3 för några veckor sedan som pratade om hur man finner sin lycka

I kväll blir ett smakprov på verkligheten, jag är en aningen nervös, men har god tro om att det kommer gå bra ♥

Ja om mindre än en timme befinner jag mig åter på den plats som fick agera praktikplats utifrån mina studier inom vården. Dock är jag inte där av samma anledning, utan där för att ta del av en annan sida av deras verksamhet. En verksamhet jag bara hört talas om, på gott och ont. Det finns i hela landet, inte bara här, men det är en verksamhet som jag aldrig medverkat i...

Förrän nu.

När det gäller att göra saker för människor är jag alltid nervös, eftersom det ligger i min konstiga natur att jag vill att alla ska ha det bra och gärna perfekt och underskattar då gärna min kapacitet om vad jag klarar av - en grad av perfektionism som kan stressa upp mig, gör ju inte saken bättre. Jag försöker intala mig att jag inte kan göra mer än vad jag klarar och att att överdriva min kapacitet gör inte heller saken bättre. Jag

måste vara lagom, jag måste vara mig själv.

Så varför vara nervös, när tanken är att jag ska göra det bästa av situationen efter mina förutsättningar. Okej, jag måste väl erkänna...Det inte enbart är mötet med nya människor och nya uppgifter som gör mig nervös, utan det faktum att ett rykte har nått mig att vi som ska jobba med detta, ska cykla. Cykla är bra och det är skit kul, men det är också något jag inte gjort på evigheter och tanken vid att styra någon annans stora cykel, får lilla mig att tveka och bli svett. Fram till 23 års ålder så har jag tagit åt mig och haft min längd som ett enormt komplex i detta land med jättar till svenskar. Jag vet att jag inte är som ni och retsamma ord biter inte på mig längre, men självklart gör det fortfarande ont i själen att åter påminnas om att man skiljer sig från mängden. Att veta att en damcykel är hög som en häst för mig. Oj vad liten jag fick mig att låta, men det är så känns, så här innan. Fast vad är det värsta som kan hända förutom att jag trillar?

Kanske är det farligaste att det går bra och att jag gillar att cykla igen eller så dör jag.

Ja det återstår och se....

Spändo och Smygande fisen på nya äventyr

för att du gör mig lycklig

Mittt lilla busfrö, jag älskar dig med hela mitt hjärta och du är ljuset i mitt liv när verkligeten känns mörk och förvirrande. Jag önskar jag kunde ge dig världen, men jag hoppas jag duger gott? Puss min fyra åring från mamma

Published with Blogger-droid v1.6.8

Måste vara den sötaste reklamen just nu!

nu skiner solen igen. ja både ute och inne

Sitter på Holgers café och tänker över vad det var som gick fel med de två förra studie enheterna då jag var lycklig och stressad på samma gång. jag hade dessutom tappat passionen för skrivandet och mycket var kaos. Visste inte vad jag ville eller vad jag gjorde. allt jag visste var att jag höll på att gå sönder om jag inte lugna mig. Nu har jag börjat på en ny enhet och efter diskussioner med mig själv är jag nog tillbaka på rätt ställe på livets väg igen. Mer om detta nästa gång jag skriver. Soliga hälsningar från ett café

Published with Blogger-droid v1.6.8

Det här är det närmaste Justin Bieber jag tänker komma och säga att jag gillar det! (Tur det inte är han)

I dag fick jag uppleva en R. kelly chock

2 musikvideos med samma artist, men med några års skillnad kan tydligen göra mycket. Jag har alltid gillat R. Kellys trolleri med ord till hans softa toner som berättar om kärlek, sex, pengar och makt. I hans videos är det nästintill alltid lättklädda tjejer som dansar så hett att man tror de ska brinna upp eller gå sönder. Även om hans texter är lite väl sexistiska ibland så är ändå beatet gungigt och discovänligt och man känner sig rätt snygg när man viftar på svansen till nån av alla hans singlar. Partyfavorit massa år senare är fortfarande "Ignition" - http://www.youtube.com/watch?v=y6y_4_b6RS8

Dock var det tjejlöst i den senaste videon jag la upp i dag och det gjorde ju verkligen inte låten sämre, snarare mer ärlig och den träffade mig rakt i hjärtat. Jag fällde en liten tår av de fina texterna och som vanligt hans magiska toner i den röst som håller än. Jag hade nog beskrivit denna låten som en kombination av kärlek och makt, fast det är inte han som har makten. Skulle kunna lyssna på den för alltid känns det som. Ja, för att vara en TechnoAnkan (mitt nicknamne), föll jag tungt för Rnbfebern i dag som kom självmant utan sol.

Men han är ju inte bara känd som "I´m a flirt", det här är ju mannen med några av de största kärleksballaderna i bagaget.Alla minns väl den stora kärleksballaden "If I could turn back the hands of time"? eller varför inte den största av dem alla "I belive I can fly"?

Jag fick till och med en pojkvän att börja gråta till en av dem när jag var 13 år...Vad har du för minne till R.Kelly? Kanske dansade du din första tryckare?

Ja, han må vara 44 år gammal nu, men det är verkligen en man med pipa som kan förtrolla en hel värld. Han har ju visat oss alla möjliga sidor av hans kapacitet: Kärleksballader, flörtiga playern och hans "Trapped in a closet" (små videos på youtube, avsnitt 1 -12 där han bara sjunger sig igenom sin berättelse) som verkligen visar vilka skills han har med orden med hjälp av lite beat, dock är det ganska långdraget med tolv avsnitt, men det låter fint. Sen har hans privatliv inte gått riktigt som det skulle, men det spelar väl ingen roll för sjunga kan han ju!

För oavsett "The same girl" eller klassiker från förr så har nog inte herr Kelly någon tanke på att låta sina starka toner vila än, videon "When a woman loves" är ju faktiskt från hans 43:e år och det är väl fler än jag som vill höra mer av honom, inte sant?

R. Kelly 2010!!

I klass med hans andra storheter som "I belive I can fly" m.m. Enligt mig den bästa han någonsin gjort, jag blev beröd till tårar!

Så vi är vana vid att se R. kelly (2007?)

uppkopplad till mobilen

Självklart har jag skaffat mig en blogger app, så jag kan skriva när jag vill och var jag vill. Min LG är awsome!

Published with Blogger-droid v1.6.8

En vårkänslolåt?

Makeup artisten, till denna video hade jag gära varit bästis med. Älskar låten bwt!