torsdag 3 december 2009

Hate myself!!

Är det en förbannelse som vilar över mig? Varför är jag som jag är, vad finns det för mening med det? Varför finns jag, har jag ens nån mening med livet? Varför vill mitt hjärta åt två håll? Lider jag av nån typ av schizofreni eller någon annan svårstavad sjukdom? Eller är jag bara en förvirrad själ med pms besvär? Kan det vara så enkelt? Oavsett vad det är och oavsett vad som händer så har jag en enorm svacka just nu (hoppas den är tillfällig.) Stress i skolan, koncentrationsnivån är på 0 och mitt sinne är på på högspänn, tankarna far åt alla håll. Negativa som positiva.

Jag har knåpat på det här inlägget i minst 1 timme. Vad är det som händer? Vad har jag nu gjort. Mitt i alla tankar, vaknade den lilla och jag fick sansa mig för att återgå till verkligeheten. Men nu sover hon igen, min käre vän Philip är här och försöker få mig på fötter igen. Han försöker få mig att se allt det goda jag försöker trycka bort. Mina vänner sitter nere på pizzerian och ropar på oss. Ja vill ner dit, nyfiken på vilka de är, men jag orkar inte.


Nu sitter han och kastar snusdosan på mig, allting fladdrar i ögonvrån. Men här är jag, en del av mig. förhoppningsvis hittar resten av mig hem snart. Jag sitter och funderar på vad messet: Tack för dissen? Jag som precis hade svalt allt det tunga. Men nu har jag tydligen gjort det igen, skadat han. Han den där som jag så gärna vill vara med men bara irreterar med mitt beteende. Jag förtjänar ingen som du..Jag förtjänar ingen...Jag får låta tårtar och tankar flöda. Ingen av oss 2 förstår vad som pågår men det känns som det måste pågå...Nej nu får det va nog tjatat om min förvirring, inget blir bättre....Ps. Bli inte oroliga för mig, det här går över när tiden är mogen ds.

1 kommentar:

Det Är Ju Jag Jue;) sa...

Hmm du kan inte ha skadat honom han är väl en Man och inte en liten pojke som du sårar..
lägg ner honom och börja leva du är värld något MYCKET bättre än en labil snorunge. Nej du förtjänar inte honom för att ni passar tydligen inte ihop.. men du mister man en så står det TUSEN åter..<3