Efter att mina föräldrar åkt, så var man rätt mätt efter att har ätit hur mycket pizza som helst. Jag hörde ensamheten komma och knackade på. Började direkt sysselsätta mig med att glo på Idol. Ingen bra idé, det var ju hur dåligt som helst. Några vänner höll mig sällskap via msn, inte samma sak som om de varit här men det var trevligt att de ville hjälpa mig att motarbeta ensamhetens eviga bankande på dörren. den skulle inte få komma in i kväll.
Jag ville rensa min mobil, men det sluta med att programmet på datorn hängde sig och försvann. Men inget från mobilen försvann. Jag kämpade i en evighet med att ladda hem ett nytt program och få bättre resultat. Det gick. Jag spenderade en halvtimme med att rensa bland 1489 sms som nu mera ligger på datorn. För tragisk och sentimental för att radera allt på en gång. Men lagom till att jag tröttnat på att läsa om vad jag inte ville minnas så ville jag logga ut på internet för att socialisera mig igen, nej då hade ju självklart internetuppkopplingen lagt av!!
Jag återvände till soffan, minns inte vad jag såg. så dåligt var det. Försökte svulla chips, men det smakade ingenting. Jag hade en brännande känsla i munnen som bara växte, men jag hade inte bränt mig på maten...Som en bomb slog en brutal huvudvärk ut och näsan börja läcka och hostan värkte i halsen. Jag fattade ingenting, vad hände? Jag vred mig i smärtor i nåt som kändes som en evighet. Det var en kraftig förkyning som slagit ut, precis som jag trodde skulle jag bli förkyld i mitt eget hem. Jag hade inget annat val än att tvinga mig själv till sömns 01:00.....Verkligen inte min kväll!!