tisdag 23 september 2008

Dunder mysig helg i Ronneby


Lördag kl. 10:20 bar det av mot Ronneby. Med en fullpackad väska, högklckat och utan barnvagn och med en tös som inte hade något tålamod så väntade en buss och tågresa på två timmar. Det blev tillomed 2 timmar och 15 minuter pga att tåget var försenat. Becca Brink, Kusinen Nea väntade på oss tillsammans med Nicoles pappa. Nicole hade somnat i mitt knä på tåget och fortsatte sova hela bilfärden hem till huset. När lilltösen var uppe på benen igen satte vi oss för rita och tog lite fika. sen rastade vi de små i trädgården så de fick springa av sig lite. Farmor o farfar kom hem efter en shopping dag med faster Sara i Karlskrona. Gammelfarmor och Neas föräldrar och lillebror Ludde kom. Det busade och åts en massa god mat. Vädret var behagligt så barnen och killarna var ute i trädgården och rastades igen vid 6 tiden. Vid 8 tiden var det dags för Nicole att hoppa i säng och för en gång skull så lät jag pappa Alex ta hand om det hela, helt själv. Det var lite plågsamt att höra henne skrika mamma i 45 minuter. men jag gav mig fan på att inte ge efter utan låta han klara av det utan att jag la mig i och sen behöver ju Nicole lära henne att det inte bara är jag i hennes liv som kommer lägga henne. Han klarade det. Hon vaknade en timme senare men även då gick det jätte bra.


Efter det gick vi ut och tog en cigg och snacka lite skit med grannen och nära vännen David. Mycket trevligt. Va nästan som förr i tiden.

La mig redan vid 00:30. Vi hade fått låna Alex dubbelsäng, men trots stor säng låg jag och nicole ihop slingrade i varandra. Hon lät mig få sovmorgon till 9:30!(?) Vi åt mysig frukost med familjen sen var det dags för att packa så man kunde åka den långa biten hem. Hoppas vi ses snart igen. Alexander träffar jag kanske redan på fredag om jag har tur. Nicole var hur lugn som helst på vägen hem och en knapp kilometer innan vi var framme somnade hon i famnen igen. Hon verkade hel nöjd precis som jag, med denna trevliga helg och nu är det bevisat att man klarar sig utan barnvagn så såna reser lär jag göra om

Inga kommentarer: