Vart tog mitt lilla dagisbarn vägen?

Först var det bebisavdelningen, sen Smulan, båda på Jämshögs dagis i Blekinge. Från augusti 2008 till oktober 2010. Sen kom hon till Ur och skur dagiset Tuvan någon gång i slutet av 2010 och absolut senast den 31 juli detta året, är det sista gången hon sätter sin fot där. Hon tycker jag är tjatig som konstant påminner henne om att hon snart ska börja på Tingvalla skolan och att den skolan är stor.  "Tänk på det, gör det, annorlunda, nytt med mera", kommer ur min mun. I hennes öron låter det mest bla bla bla.... och hon svarar: Jag får väl lära känna nya barn om det är så stort och det ska bli kul att gå på skola, nu pratar vi inte mer om det.
Hon är inte rädd, nervös för detta byte, tydligen bara jag som är. Hon tycker det ska bli kul, spännande och hon känner sig stor som inte längre kommer kunna tilltalas "dagisbarn".

 

I dag kom beskedet med posten - Nicole har här med fått platsen ni önskat på Fritidshemmet -------. I samma brevhög låg ett annat brev från rektorn - Det var hennes klasslista och lärsårstiderna. Shit, nu är det på riktigt. Jag förhörde Nicole om namnen på listan och hon skakade lugnt på huvudet med ett leende: Jag känner bara två på den listan, det gör inget om de andra är snälla för då har jag en massa nya kompisar!
Ja, hela 24 stycken, bara i hennes klass. De är 50 stycken 06:or som ska börja och lokalerna var skrämmande små för oss föräldrar, men barn är barn, de kanske ser det roliga i det som inte vi ser. Återstår bara att se vad det blir av det här. Vi två har fortfarande rätt svårt att smälta tanken på att från och med 10/8 förändras vårt liv, inga mer studier för mig, utan förhoppningsvis samma jobb kvar, hon på skolan och en hel jäkla massa fritid. Vårt liv börjar på riktigt, ett nytt kapitel i vår bok, en ny epok, som inte innehåller en dagisflicka, utan en skolflicka.