Varning, Viktigt Inlägg För Mig, Men Det Blev Galet Långt!!

Time flies by and I´m stuck in Jämshög!

Ja så kan det gå, när man inte har klockan på....Eller så kan det gå när man har roligt...Jag har väl lekt lite för mycket med livet den senaste tiden, att jag nästan har tappat tidsuppfattningen, "oj redan slutet av maj??"
Nog för att jag har gjort det jag ska i skolan, med vännerna, i hemmet, med Nicole och med mig själv, men det känns ändå som man missat mycket och framför allt felplanerat den kortsiktiga framtiden, vilket nu gör att jag sitter fast i Jämshög till i början av hösten, *suck*. Jag hade precis övertalat mig själv att jag inte ville vara här mer, ville finna lyckan i en annan stad nu under sommaren, shii fick jag!
Det är inte ens 3 veckor sedan jag fick reda på att den framtid jag hoppats på hade svikit mig och att jag nu sitt här mitt i helgen och bara längtar till måndag då jag äntligen kan säga upp min lägenhet och det hade jag ju dock inte tänkt göra för en månad sen, fan!

Här sitter jag nu, med vetskapen om att om exakt en vecka har det gått 2 dagar sen jag lämnade Allmän linje på Jämshögs folkhögskola för gott! Galet! 7 långa härliga terminer är plötsligt borta och har nu flyttat in i minnet. Min tid på Jämshög är inget jag ångrar, även om jag varit skeptisk många gånger så slutade med en stor personlig utveckling som nästan förvånar mig själv. Om man är skoltrött, men ändå vill ha eget ansvar och få chansen att skriva om sådant man tycker om för att sedan visa upp sin bild av ämnet i bild,video eller skrift form, kan det bli bättre? Visst, det tar tid att hitta vad man vill göra och verkligen förstå vad det faktiskt är för möjlighet de erbjuder, tro mig. Sensast i höstas var jag en pain in the ass för lärarna för jag var motstridig och ännu tidigare gjorde jag bara arbeten som jag var säker på att de ville se. Jag hittade plötsligt min grej och utvecklade den försiktigt och sen flöt det bara på och nu sitter jag här med en 3:a i omdöme, ( man kan få mellan 1-4 i omdöme,) och känner att jag är en helt annan person för ett år sedan!
MEN, som sagt jag må ha blivit bättre på skolan och igenom skolan, men vissa dumma tendenser har jag kvar så som tendens till att prioritera fel saker/händelser, glömma bort att höra av mig i tid, komma i tid, skjuter upp saker, stressar upp mig till en irriterande nivå och suger på att behålla mina backup planer i fall något skulle gå i stöpet, typ som min ekonomi!

Ja, den har jag gnällt om nu i några dar och den lär jag fortsätta gnälla om tills allt har löst sig. Och visst, jag kunde ha agerat annorlunda i många situationer så kanske det här aldrig hade hänt, lätt att vara efterklok.
Fast egentligen så är det inte lika farligt som det låter tror det mer handlar om att jag igenom tiderna och framför allt sen CSN kom in i bilden har blivit bortskämd med att det alltid har funnits pengar till hans. Visst, har bara 20 kronor på kontot, men hyran är betald, så jag riskerar inte att bli av med min bostad i juni månad i alla fall, har lite skulder från andra jag börjar fiska in, på måndag hjälper min kära mor mig med några slantar så jag kan betala de sista räkningarna för denna månaden, typ elen och möjlighet att fylla på lite i skafferiet. Jag har pantflaskor som driver runt i bilen eller lägenheten som räcker till minst ett packet cigg eller liknande som man kan få för det priset och sen ska vi inte ens tala om mitt stackars föråd i källaren! Där kan vi verkligen snacka om dålig/lat planering! När jag flyttade hit juli-08 tryckte jag in Nicoles gamla bebiskläder och annat som hon inte har användning för längre, som jag ville sälja redan då. Snart 2 år senare, ligger det fortfarande där nere och högen växer ju, typiskt mig!
Igår var en katastrofkväll, jag bråkade med en vän, var galet stressad, var ensam efter 23 och hade ett långt intensivt samtal med mamma, där jag insåg att jag är fast här och pank!
Blev jätte hysterkisk, men mamma är van så hon lugnade ner mig och hennes pekpinneord föll på plats först i eftermiddags.
Men fram tills den insikten hade jag helt glömt källaren, som nu i denna "kristid" kan hjälpa mig att bygga upp ekonomin om jag bara är ihärdig med att visa mina produkter som måste väck! Inte gett upp hoppet om arbete i sommar, utan söker än, dock bara på nätet, men snart även lokalt, för jag kommer vara så desperat att jag "säljer" mig till någon gammal tants trädgård och slavar, bara jag får pengar. Om lite mer än 20 dagar så ramlar det in pengar på kontot igen, så fan heller att jag är pank, jag är nog bara äckligt gnällig....Fy mig!
Jag lovar att pilla bli mina sparkonton och att gå till soc är inte ens ett alternativ, för hamnar jag där så är det fan p.g.a lathet och tro mig, jag må va lat, men inte såå lat!


Dessutom är jag sedan några dagar sedan på krigsstigen med Olofströmshus och tänker inte vara snälla söta hyresgästen längre utan tänker ta upp en fight om de inte lyssnar på mig, för nu har jag fått nog!
Jag älskar min lägenhet, den är jätte stor, jätte mysig och har varit mitt hem i snart 2 år, MEN den hade fel redan när jag flyttade in och massa fel har uppstått under åren, så som sprickor i tapeten som inte någon i hushållet orsakat, ungen har pajat till och från, eluttagen lossnar från väggen och elementet läckte och förstörde mitt trägolv. Och det är det här förbannade trägolvet som nu ska skapa ett helvete. I början var de snabba med att åtgärda mina fel, men sen i höstas hände något och det var precis som jag inte existerade och det kunde ta dagar, ibland veckor innan det åtgärdades eller som i detta golvfall, mer än 6 månader! De kollade på skadan några dagar efter anmälan, fixade golvläggare som skulle komma en månad senare och här sitter jag nu och kokar. Varför, jo för att senast i förrgår så skadade Nicole foten på ytterligare en vass kant som rest sig från golvet, nästan 1 meter från den stora skadan!!
Och nu är studentrabatten slut och de vill ha fullhyra, en fullhyra på mer än 4000 kronor!!??
Jag hade förstått dem om lägenheten hade varit ny renoverad när jag flyttade hit. Hade jag haft lika fina tapeter som grannarna ovanför fick innan de flyttade in, hade jag inte tvekat att betala så mycket, men ju mer den här lägenheten faller ihop dessto argare blir jag, eftersom jag inte förstår varför jag inte får samma hjälp längre!
Jag är så tacksam för att Nicole är så pass stor att hon fattar när man säger till henne att akta sig för de lösa eluttagen, söndriga ungsluckan och det vassa golvet, men hon är ändå ett barn, ett barn ska inte behöva bo i sådana förhållanden, eller har jag fel?
Jag tycker egentligen att Olofströmshus är bra med deras lätta hemsida, trevliga kontorspersonal och vanligtvis trevliga kundvärdar och vill ju kunna rekomenderar dem varmt, men då hoppas jag aldrig någon behöver uppleva samma. Fine, om jag bott ensam eller bara varit vuxna här. Tro mig, de är mejlbombade på kontoret, om situationen och ska upp på möte där på tisdag och hoppas jag inte ska behöva ta ärendet vidare, med tanke på att jag ska ha dem som hyresvärd i ytterligare 3 månader oavsett om jag vill eller inte!

Ja, då var det ny dag. Klockan är snart 00:31 och än en gång har jag glömt att höra av mig till minst 5 personer som jag lovade att höra av mig till, men som vanligt har jag stressat upp mig och snöat in på annat. Dagen i dag skulle egentligen ägnas åt en roadtrip till öst för att njuta av nya och gamla vännerslag och framåt kvällen skulle det bära av mot Mörrum för att lyssna på rockabilly, men nej. Min älskade vän, kunde inte ses så tiden skulle fördrivas hemma med Nicole. Jag tänkte städa upp den röra jag låtit växa fram sen sist Hampus var här och vi hade myskväll med de andra grabbarna. I stället hamnade jag i inkorgen på mejlen som slutade med att jag ägnade 6 timmar åt att söka jobb och regristrera mig på så många rekryterings sidor som möjligt. Nicole tyckte jag var dödligt tråkigt, hon ville ju åka och träffa vår vän ju och vägrade lyssna när jag sa att det hade blivit inställt. Hon vägrade till och med att vila, med risk för att missa nåt. Klockan slog 4 och plötsligt var vi bjudna till grillning på internatet. Vi packade vagnen full med filtar, dricka, kameran och lite annat smått och gott och självklart kom vi inte i tid, men väl där så bjöds vi på korv med bröd och super mysigt sällskap. 3 tända grillar, läsk till den lilla och mig och alkoholhaltiga drycker till de andra, fruktkolor, håriga kamrater på 4 ben, musik, glädje, Yatzy, öppen eld, gemenskap, badminton och en lugn sommrig lördagsstämmning låg över skolområdet. Långt ifrån fest, helt lagom för att låta henne vara med tills kylan och mörkret började bli för påtaglig. Fick nästan tvinga henne där ifrån, men nu sussar hon sött och jag sitter här, bänkad vid datorn igen och lyssnar på Dennis och min nya favorit Maja Gullstrand och väntar på att Dennis och Philip ska komma hit. För nu är ju internatfesten, antagligen i full gång. Trots att dagen inte blev som den skulle, trots trisstess/stress så är jag galet nöjd med dagen och städa, äh det kan jag göra en annan dag ;)


(Inlägget blev galet långt, men det är min verklighet som jag gärna delar med mig av och så fort min trasiga dator är botad och hemma igen så ska jag liva upp den intensiva texten med massa bilder, jag lovar! *Puss* på er och tack i fall ni orkade läsa allt)