Jag vet inte om jag underskattar eller överskattar min förmåga med att skriva skolarbete och klara av det dagliga livet....Antagligen överskattar, då jag av automatik och en liten del vilja skriver intensivt på uppgifterna. Dagar, nätter och allt där emellan ägnas åt studier och efter ett tag kommer den där onda cirkeln av förtvivlan tillbaka och det går saktare och saktare och jag känner hjärtat slå snabbare till den grad att svetten trycker fram ett illamånede som åter värker i tårkanalen. Ja där ni mitt 2012, hittills.
Jag får hjärtklappning när jag ser mina gamla arbetskamrater, jag känner mig feg och töntig som inte jobbar samtidigt som jag pluggar. Jag försöker koncentrera mig på skolarbetet, försöker inse att jag inte är redo för jobb, men ibland känns det som jag inte är redo för plugg heller. Av ren automatik sitter jag nu här med 1 av 2 uppgifter som är skriven i VG anda, men uppgift 2, där tappade jag glöden helt och det ser slarvigt ut för att vara jag och åter är jag besviken på mig själv. Har jag skrivit på det här arbetet i nästan 3 dagar bara för ett G. Min räddning är Holgers Café, inte för att det är ett café utanför att det är den perfekta studiemiljön. Jag är i sociala sammanhang utan att behöva vara social, behöver bara le, de har perfekta platser som gör att man vågar lämna datorn om man ska på toan, de har gott kaffe, utsikt och tankarna blir inte så spretiga här. Dock kan jag ju inte sitta på Café varje dag, just nu letar jag efter en ny plats som kan ge lika bra studiero, dock är hemma för stökigt och tyst och skolan blir jag för rastlös av den tråkiga utsikten och ensamheten, men det lär bli att jag hamnar där i morgon om inte måendet svackar igen. Wish me luck!
