måndag 31 augusti 2009

Man får alltid betala för sina misstag

mitt misstag i det hela var att jag inte sa som det var redan dagen efter att det hänt.Att jag typ undanhöll och låtsades som ingenting. Att jag lät det förbigå personen som hade behövt veta det med tanke på att personen umgicks med mig igen.Hade jag sagt det direkt, kanske det inte blivit som det blev i dag. Jag kände att va fan ska jag behöva säga det för, det bara hände och omständigheterna mellan oss var annorlunda då. Men ju mer tiden gick efter händelsen, desto konstigare kändes det att nämna det, när vi pratade. särskilt eftersom vi hade varit nära varandra, kramats och en normal stämning mellan oss hade vuxit fram.I stället kom det fram bakvägen. Inte som skitsnack utan det bara gled ur munnen på vår gemensamma vän. Ja nån gång skulle det komma fram, även om just nu inte var så lägligt kanske. Förstår att du är arg på mig, jag hade nog med blivit besviken om jag var i samma sits. Men gjort är gjort. Inte smartaste draget av mig, men det var la inget nytt att jag är bra på att va smart. Ett äkta rikspucko.