Du är min nya stad och jag gillar dig

Upp och ner vandrar jag längs de snötäckta gatorna. Bakom varje hörn hittar jag något nytt som gör mig nyfiken. Du har en historia jag ej vet nåt om, men den får det att pirra i kroppen.
Vem är du?
Varför har du så trevliga invånare som trots att vi inte känner varandra gladeligen hälsa på mig med ett leende som verkar förstå att jag inte är som dem, jag föddes inte här. Jag är en utomstående som vill in i din vackra famn.

Tegnér, Samrealskolan, enormt sjukhus, en stängd kanal och ett dagis i ett hus som påminner om det hus Emil i Lönneberga boddde i. Trots dina minusgrader såhär i vintertid, skrämmer det inte mig från att ta upp kameran och fotografera dina byggnader nya som gamla, din årstid eller dina vackra människor i sin egen vardag. Du är nog den enda jag vet som med smileys vissar trafikanterna när de får köra eller inte köra och detta fick mig att dra på smilbanden av både häpnad och glädje. Tackvare de lysande gubbarna har min dotter lärt sig att: "är ledsen gubbe, ja då får mamma verkligen inte köra för då blir gubben arg för att hon inte gör som den visade, stå still".

Ett bibliotek, med 3 våningar och ett arkiv gör den fattiga bokälskaren salig. Jag önskar att jag kunde besöka Röda rummet och köpa alla dess godsaker, men nöjer mig gott med att låna de böcker som jag säkert hittat där, på biblioteket i stället. Jag var där i dag och skaffade ett lånekort och kom hem med 18 verk av olika slag. Mitt hjärta bultar av lycka, jag har det bästa jag vet i min hand och har inte behövt slösa en krona. Tack.

Du innehåller mycket kultur och många matställen, den som inte gillar mat eller kultur har hamnat fel, men en som jag som alltid haft ett nyfiket öga för kultur blir lycklig när jag ser att du som stad är full av aktiviteter för både unga som gamla. När pengar åter har nått min plånbok tänker jag utforska dina aktiviteter noggrannare, men fram tills dess tänker jag bara stå som
åskådare och glädjas åt att det här är min stad och den staden är du Säffle.