Jag är en skåning, precis som min (adoptiv) mamma. En stor gård fylld med hästar, kor, stallkatter och inte att förglömma alla hektar av bete och skog kan förgylla månaderna med vilda lekar som bara lilla jag kan hitta på med min fantasi som är större än mig. Min far är kusk och körde enbett (På bilden). Mamma är dressyrryttare och resorna blir många och långa för alla dessa hästtävlingar som ska utföras. Hästarna är mitt intresse också. Jag har fått ärva mammas shetlands ponny Loppan, säg nåt han inte hittar på med mig, men han är snäll också, ibland. En katt vid namn Rulle, han är både inne och ute katt. Jag älskar att gosa med Rulle. Jag är dock kattallergiker. Jag älskar att hoppa i höet. Jag är visst dammallergiker.Fast det stoppar aldrig mig, jag hoppar ändå i hö och leker med katterna.
Jag går på gymnastik och har 6 stycken tjejkompisar (Maria, Emma, Elin, Josefin, Malin) + 2 adoptivkompisar (C och Y). Trots att majoriteten av min släkt fortfarande befinner sig i Östergötland/Småland eller i någon annan del av skåne, så har jag dem nära och de var många, väldigt många. Jag har opererat tarmen igen (ett fel jag haft sen födseln) och bor åter igen på sjukhus i Göteborg, det gör ont med alla stygn i magen, men alla är snälla mot mig. Min bästis "Morfar" John, minst 80 år, hittar alltid på massa bus med mig och han är min ängel i livet, trots att vi inte är släkt på något vis. Mormor Judit passar mig mer än ofta och det slutar alltid med långa roadtrips, Får följa med henne och höra henne sjunga eller lyssna på när hon berättar om hennes minnen och om skånsk kultur. Vi åker Skåne runt i hennes lilla röda Polo. Fast ibland kan vi stanna hemma för att undersöka blommorna på ängarna eller bara få höra henne sitta och sjunga med sin förtrollande stämma. Min mormor Judit (Jerreby) Bergsten älskar att sjunga och ville lära mig allt hon kunde.
Ibland bodde vi hos farmor och farfar och där bjöd de alltid på nybakat och massa härliga promenader ut i skogen för att hälsa på skogstrollen (små stubbar). Det är så kul , så det gör inget att vi får åka 25 mil för att uppleva det.
Oavsett väder så är allt bara en enda stor härlig lek och det bästa jag vet är att äta spagetti och köttfärsås och att sova i pappas vagn när han är ute och kör med hästarna på landsvägarna ( bland annat sov jag utan problem i den vagen ni ser på bilden. Där bak finns en låda som jag gärna pressade in mig i och la mig till ro. Bryr mig inte om att det var hårt eller att det skumpar. Ingen kan sova som jag.) Ingen kan le som jag.. Inget är så vackert som när jag var 6 år gammal!.... 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar