Jag vaknade av att en gul liten björn sjöng sin melodi på tv och en liten 4 åring sjön med. Jag skulle precis till att somna om när sången plötsligt slutar och allt blir tyst. Reser på mig för att undersöka den plötsliga tystnaden. Det visade sig vara strömavbrott, åh nej typiskt. Första dagen som husvakt och det började direkt på fel sätt. Vi åt frukost i tystnaden och försökte få igång internet för att meddela närmaste granne/släkting vad som hade hänt. Plötsligt återvände strömmen, men teven var inte återställd och värmen tog lång tid på sig att ta fart i huset igen. Kylan kröp sig på och vi satte oss för att kolla på film och ringa samtal och mejla runt. Älsklingen hörde av sig från sjukhuset och rapportera om läget, ännu en natt skulle tillbringas på sjukhuset. Coffe mamman ringde från utlandet, grannen ringde för att kolla hur allt gick och familjen från Skåne ringde för att berätta sin saknad. Telefonen gick varm, men tack och lov inte så varm som maten jag gjorde till oss två. Trots att första dygnet gick i oro och ensamhet så tyckte jag vi klarade det alldeles utmärkt och jag somnade sent i soffan, med dörren låst och gardinerna fördragna, god natt du läskiga skog.
Dag 2, blev lite bättre trots massa stress. Varför? jo äntligen skulle jag hämta Coffe från sjukhuset, men innan dess behöves pengar och en massa resor hit och dit, innan jag och Nicole äntligen kunde återförenas med Coffe på sjukhuset. Stort kramkalas utbröt och den lilla familjen återvände tillsammans till Säffle för att hämta min dator och lite kläder innan han följde med oss ut i skogen för att vakta det lilla vita huset. Den lilla svarta faran vid namn Zockan (Coffes mammas hund) fick återvända och hon for in som en raket och la sig till rätta på sin plats i soffan. Middag och en massa mys innan vi äntligen kunde krypa ner tillsammans och somna i värme och trygghet, den natten var jag inte mörkrädd.
Dag 3, en lång promenad med Zockan runt huset i minus grader, mys med den lilla och drabbad av egen sjukdom fick börja min fredag. Mådde inte kalas men kämpade med att hålla mig vaken och lugn. Gick sådär, var galet gnällig och seg, men vid 18.00 var det dags att köra och hämta Coffes syster med kompis som anlänt från Borås för att spendera helgen i huset med oss. Den lilla bilfärden piggade upp och jag och tjejerna handlade för fredagsmys. Kompisen hade med sig sitt pipande yrväder till hund som var så söt och som skulle försöka charma tant Zockan (det gick sådär.Väl mös vi alla i soffan med god mat, bra tv, massa diskussioner och snacks innan den lilla sa god natt och vi läste Aladin. Kvällen blev sen som vanligt men den var hur mysig som helst och avslutades med en cigarett ute i ett lätt snöfall....
Inne på dag 4. Upp tidigt, gemensam frukost med alla brudarna i huset och den lilla vita fluffhunden, planera kvällen med brudarna som chaufför och gos med hundarna. Nu ska jag gå ut med Nicole innan det blir helt mörkt så hon får en chans att känna på snön....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar