torsdag 1 mars 2012

Ny månad och smärtan består

Nej jag har ju inte varit hos doktorn än, men nu är ju doktorerna inga trollkonstnärer heller som trollar bort detta direkt utan mest till för att fastställa att man har ont och vad det heter och kanske vad det beror på. Kanske. Jag önskar just nu att de var trollkonstnärer och fick det att försvinna för evigt. Jag kan trolla bort smärtan för en stund, men då behövde jag visst 2 ½ Alvedon för att smärtan skulle domna bort och jag sov som ett litet barn bland alla kuddarna, mådde som en prinsessa i drömlandet och vaknade nöjd när klockan ringde. Fast jag hann inte va vaken länge förrän smärtan knackade på underlivet igen, fast väldigt försiktigt, nästan helt okej. Jag kände mig lite yr och avdomnad, men vi var uppe ovanligt tidigt, såg lovande ut. Kanske höll jag på att bli bra igen?
Dock hade jag nu drabbats av en typisk hudåkomma jag haft i minst 5 år, påminner lite om cystor fast på benet! Svårt att förklara, men tänk dig ett sånt runt tuggummi du köper i en sån röd automat, mer eller minder. I dag mer. Tänk att du får en sån precis på "sittknölen" och den är minst 5 cm stor. Ingen Alvedon i världen hjälper mot detta. Kuuuuuuul, så nu när jag slapp släpa mig fram på grund av underlivssmärtor, måste jag nu halta fram på grund av min "vad det nu heter - hudåkomma." Livet är fan inte rättvist och dessutom börjat nattens Alvedon sluta verka och jag upptäcker att jag har inte alls blivit bra, bara bedövad. Som om inte det vore nog måste jag in och lämna massa blodprov i dag, då min mage (som även den är opålitlig) är under utredning för diagnos. Hurra för i dag, lär ju vara helt slut när jag kommer till skolan i eftermiddag.

1 kommentar:

Nick sa...

Uusch, det låter fruktansvärt jobbigt.
Önskar dig allt det bästa, krya på dig!