Än är du kvar

Ja helvete, du och jag, vårt hat, vår kärlek, vår egen berg och dalbana. Som magneter dras vi till varandra ändå, så har det varit i alla år. Fast för första gången under alla dessa år med vår kärleksturbulens är vi faktiskt inte ihop eller ens överväger att bli ihop igen. Jag har varit din mardröms flickvän och det är ett under att du ens vill se åt mitt håll efter all skit, fast du är ingen ängel du heller så klart, men du har haft en ängels tålamod, då jag gett upp så fort det inte gått oss vägen. Nu vet vi att det går inte går att vara ihop, men det går inte heller att vi är ovänner. Vi bor bara några 100 meter i från varandra och med tanke på hur vi lätt bruka hamna i luven på varandra, så nej tack. Fredliga vi är det bästa. Så vi umgås igen, ibland. Vi 3. En del folk får säkert ont i öronen att höra att vi ens tittar åt varandras håll igen och igen, men så är det, såna är vi och ja vi kanske verkar tröga i era ögon för att vi "inte fattat" att vi som par inte är en bra grej, men som ni märker är det inget ni eller vi kan tjata om, utan något vi måste acceptera och det har vi gjort. Det är ju faktiskt "din förtjänst" att vi bor i Säffle och när vi är på god fot så har vi riktigt trevligt. En helg har passerat, en trevlig sådan då vi gjort dig sällskap och du har hjälpt oss när vi mått dåligt, då vi båda drabbats av olika infektioner som tagit musten ur oss. När vi båda var lite sletna så satte du igång Dunderklumpen och sjöng med till den galna barnfilm från förr. Det var kul, så kul att vi båda somna som stockar i din soffa, medan du satt vid datorn. Om några veckor, kanske månader, är trevligheten i Säffle med oss tre slut. Du flyttar, du lämnar Värmland, söker dig till en ny stad. Skapar ett nytt liv. Är glad för din skull, lovar, fast jag lovar det kommer bli konstigt, då man under detta år vant sig vid att du alltid finns här och snart är det ett minne blott. Fast fram tills din flytt är ditt nummer jag åter terroriserar och senast nyss.