Gjord i paint
Vår gata är en bra gata. Därför var det ju en självklarhet att jag haffade en 3:a på just denna gatan i huset mitt emot. Sen januari har vi bott onödigt trångt, men jag har gett mig tusan på att inte flytta förrän vi hittar lägenheten som är den ultimata. Nu har jag nog hittat den. Högt upp, med balkong och varsitt sovrum. Jag ringde chefen direkt och bad snällt och nu några dagar senare är allt bekräftat. Kontrakt är på gång, adressändring och eländring är gjord, nu går jag mest och väntar otåligt på att få flytta in. Märkte att nu när man sett nått bättre, bor vi plötsligt ännu trångare. Jag håller tummarna på att den är färdig tills den dag vi ska vrida om nyckeln och säga: Välkommen hem.Lite komiskt nog fick jag veta av folkbokföringen att de glömt att ändra om min nya adress, vilket förklarar varför jag fortfarande har post som dimper ner hos Coffe. Hälften av alla myndigheter har rätt andress och det är tackvare jag själv ringt. Stackars posten har ju bett om ursäkt för alla problem de orsakat, men egentligen var det inte ens dem som låg bakom felet.
Nicole är också helt studsig om detta, hon ser fram emot att ta hem vänner och kunna leka i lugn och ro utan att hon har en mamma som står i köket bredvid och väsnas. Ett hem väntar oss, med ett riktigt kök och inte längre behöver vi sitta i teve rummet och trängas. Så från att ha släpat mina prylar från ena huset till det andra, 3 trappor upp, ska jag nu åter släpa mina saker 3 trappor ner och tillbaka in i samma byggnad. Men det tror jag att det är mer än värt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar