Åh alla dessa gratulationer, de är den stora skillnaden från en vanlig tisdag och en skillnad som gjort mig mycket glad i dag. Tack alla....
Fick en massa pussar av pojkvännen Coffe och lite romantiska ord i natt, Nicole sjöng för mig tre gånger i dag, gav mig en teckning, insnörad i en rosa rosett och sen dukade hon till middagen som hon kallade Födelsedagsmys. Nu sover hon sött och det sista hon sa - Nu är du nog gammal på riktigt ;)
Jag vaknade yrvaket i min tonårssäng av att min pappa och mitt barn sjöng för mig i morgonmörkret. Stora kramar, liten present och massa leenden. Jag följde dem nyfiket ut i köket där min favoritfrukost väntade och vi avnjöt en stund tillsammans. Mamma var på utlandsresa och vad jag gjorde hemma minns jag inte exakt, men tror jag följt med pappa till Småland helgen innan. Vi hade bråttom i väg....Minns tyvärr inte vad vi gjorde, men så småningom begav jag mig österut mot mitt jobb. Jag jobbade intensivt och andades ut med samma pirriga känsla som jag haft i dag när jag sett alla fina gratulationer. Klockan var efter åtta på kvällen, det var mörkt och milen hem var långa. Jag smög mig in i min tysta lägenhet och möttes av levande ljus i alla dess färger och en doft av vin som vinkade på mig. Mitt på bordet hade han dukat fram en enorm ostbricka och jag bara log, mös och kröp upp på min plats i soffan bredvid honom och bara njöt av den kärlek jag blev tilldelad på min dag av min Störbo Dennis P (tack hjärtat) 13 september 2010.
Då man jämför med förra året så har denna dagen rent av varit tråkig, då den fyllts med shopping för att ge mig själv lite lyx och förtärandet av massa äcklig medicin för att inte hamna på akuten igen (mer om det en annan gång), städande, disk, matlagning, körande och en massa peppmusik. MEN, det har ju ändå varit min dag..
Det här året är det nästan tur att man bor långt borta från sin familj, så man kan fira fler gånger än bara i dag. Därför gör det inget att dagen inte blev som jag trott, att den mördade alla förväntningar om denna dag, för jag har en chans till. I en hel helg är min helg och jag kan låtsas att jag inte alls fyller år den 13:e eller att jag fyller år flera gånger. Oavsett så ska det bli kul, har redan börjat sakna mina föräldrar och som bonus på min 25års vecka, så följer min älskade och enormt saknade favorit moster med upp. Hon har nog aldrig varit så här högt upp, så det blir kul att visa henne Värmland. Nu är det bara min häst som saknas så hade helgen blivit förtrollande underbar, nu blir den bara förtrollande och redan så smeker jag mitt sinne med förväntan ;)
Min helt vanliga tisdag går mot sitt slut och den speciella magin försvinner och kalaskänslan lika så, då åter tills nästa år. Året utan magi, men ändå ett år. Fast först ska jag bara avverka detta nya året som 25 åring med bravur, så det så!
Puss på er
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar