mållös

Vi hamna i en diskussion.jag hade inte så mycket att säga, fann inga ord. skämdes bara. Bara satt och hata mig själv.Varför sa jag inget, varför satt jag bara där. Varför kunde jag inte prata med han? Är jag en ond människa? Varför kan jag inte ge en simpelt svar på en simpel fråga? Hur du står ut med mina omständigheter lär förbli en gåta....Jag hade gått för länge sen om jag var du, för jag är ju inte riktigt vettig. Bortskämd med uppmärksamhet och verkar tro att man kan få allt här i världen...eller... är jag verkligen sån? Jag kan bara säga förlåt för att jag inte tagit något beslut och du blir förvirrad pga mig...igen.