Jag dansar runt i huset till tonerna av Petter då plötligt min hittlills jätte döda telefon ringer. Namnet är mer än bekant och det var verkligen den sista jag trodde skulle ringa. Efter några signaler förstår jag att det inte är frågan om att vederbörande ringt fel. Ja, minns inte ens när vi sms:a sist och än mindre när vi pratades vid senast, men en evighet sen var det vill jag lova. Jag måste erkänna att jag trodde han skulle klicka mig när jag berättade vems nummer det var, men inte då. Vi pratade på i nästan 10 minuter. Tog igen vad som händer i våra liv och han gav mig massa fantastiska råd om vad jag ska göra med mitt liv, att han ens minns så mycket av mina tankar om livet, trodde jag aldrig. Skönt att höra hans röst igen, den är en riktig glädjespridare. Han tyckte jag hade börjat prata för mycket "blekingska" och generat förklarade jag situationen med att mina pengar har sinat så mycket att jag inte ens kan åka hemåt och att jag har haft så mycket att stå i att skolan börjar lida mot sitt slut och det är nog minst 2 månader sen jag var hemma sist....fy mig! Vi lyckönskade varandra inför kvällens kommande bravader och jag la på med ett leende, än har inte den försvunna tiden gjort så jag blivit en främling för honom.
Funderar på om jag ska åka till Kristianstad och gå på Reaggekvällen i Tivoliparken, precis så bensinen räcker dit, men med tanke på att det inte stod något om inträde så anser jag det lugnt för då kan jag passa på att hälsa på en väl tatuerad bekant som jag inte sett på evigheter och som igår var snabb med att svara när jag fråga vad som händer i dag lördag.
Nani skrev: Jag ska träffa dig!
Förklara min tanke för kvällen och mina ekonomiska problem, men då sa han att han gärna betalar bensinen hem, bara jag kommer och tar igen gammal vänskap. Jag saknar alla mina gamla bekantskaper och vänner i Skåne och ser fram emot när jag äntligen har tid och råd att vara hemma på mina breddgrader och börja prata som folk igen. Även om jag kanske har gett sken till vissa att jag har glömt bort dem. Så är inte fallet, jag tänker på er dagligen, men jag har annat att stå i nu och hoppas ni vill umgås igen när jag kommer hem på riktigt, för er skull.
Miss u all! hugs and kisses from yours Lil´Colombia
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar