En annorlunda fredag har gått av stapel. Vi fick besök och inte av någon som var gammal nog att vara mina föräldrar, utan hennes förälder. Det var ett tag sen han var här, det var ett tag sen vi sågs överhuvudtaget. Han lagade mat, inget speciellt men gott var det, enkelt. Vi har pratat o skrattat, de har busat och vi har vräkt i oss massa gott. Nu ligger han och sover tungt ute i teve rummet.
Den senaste tidens berg och dalbana i min vardag håller i sig, men jag har lyckats ta makten ifrån mörkret och svart har blivit mellangrå, ibland glimtar av ljusgrått, känns som det dröjer länge till ljusets klaraste färg igen, men jag vet att jag inte heller kan gå och vänta på den. Jag måste försöka, om så små steg i taget. Små ovanliga små steg i väntan på.
Jag ligger här i min säng och lyssnar på grälet av hemkomna grannar vars gräl nått den nivån att den ekar över hela gatan. Att de bråkar är inget nytt för mina lyhörda väggar, att de kommer hem så här dags är ingen ovanlighet med tanke på vad det är för dag. Allt är som vanligt och här ligger jag.
Medan jag väntar på sömnens vilja att träda i kraft, funderar jag på vem det var som döpte den där röda IKEA lampan till "porrlampan"?
Var det personen jag fick den av eller var det kanske till och med jag själv? Antagligen alla tillsammans. Det är en lampa som snart varit i mina ägor i två år och nästan alltid varit placerad i mitt sovrum så att jag sakta men säkert kan förtrollas in i kärlekens röda färg och förhoppningsvis drömma vackra drömmar. Som en modern drömfångare....
I morgon är en ny dag och här ligger jag, till ljudet av hemkomna grannar och i skenet av min röda "porrlampa". God natt,
Marvin Gaye – Sexual Healing
