Den senaste tiden har jag haft väldigt mycket att tänka på, känt mig stressad. Väldigt stressad.Mitt i den onda cirkel som just nu verkat fånga mig, slås jag av tanken att nästan alla i hela staden har minst en liten växt i varje fönster, om inte "en hel djungel."
Någon som hört om det finns nån studie på detta, om växter gör att man mår bättre eller att de bara är till för att förgylla hemmets skönhet?
Jag har inte införskaffat nån djungel, inte ens en plastblomma, har aldrig haft nåt sinne för heminredning, pinsamt men sant. En gång i tiden har mitt hem varit "levande" med växter och blommer i den mängd att man knappt såg ut. Det doftade ljuvligt av växternas egna kraft och doftljusens brinnande låga och allt var bara levande och jag orkade le. Den gången var inte ens min förtjänst, det var den gången jag bodde ihop med en man med stil och inget intresse för mig. Då jag hade en sambo och vi var 3. Det är snart flera år sen, nu är det bara vi 2 här, gömda bakom våra stora gardiner, inne i mitt stök i vår enorma lägenhet. Här har jag sträckt mig till färgglada värmeljus lite här och där. Allt vi har tid för nu är - dagis, skola, mat, saga, pluggande och sömn, sen är dagarna slut och så även jag...Alltså vi har alltid haft fullt upp med skola & dagis, ja till och med jobb, men aldrig förr har jag varit såhär trött och grejer. Ja, jag kanske ska se till att skapa mig en egen "djungel" här hemma, för vem vet, kanske får det mig på lite bättre humör?
Om inte nu direkt så kanske sen, när jag återhämtat mig helt.
Ja så får det bli när pengarna tillåter. Fram tills dess får jag andas in den vackra doft mina ljus sänder ut och hoppas på den lilla sinnesro den skänker ska ge mig ny kraft i morgon.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar