Börjar jag bli gammal?

I alla år och så sent som i höstas, har jag alltid varit känd för att vara en nattuggla som fixar vardagen ändå, trots minimal sömn.
Natten har varit tiden då jag varit som mest kreativ och dagen efter tiden då jag levt på ångorna av min lycka, av min personliga framgång.
Nu sitter jag här helt slut för att jag inte kunde somna innan kvart över ett i natt.
4 väckarklockor senare, hade jag ändå försovit mig *suck*.
Som inte studietiden redan hade förkortats av att jag försovit mig, har jag nu lärt mig läxan att jag kanske inte kan vara vaken mitt i natten längre, om jag då inte vill ägna dagen efter åt att sova på skrivbordet...