Ett tag trodde jag att jag skulle ramla av de moln jag hade lyckats fånga. En stor vindpust kom och puttade på mig och den blåste kallt. Nog blev jag skrämd men än sitter jag kvar och är inte längre rädd för att ramla av. Med några enstaka uppgifter kvar i skolan innan sommaren, i ett jobb jag älskar, med en sprudlande dotter, i ett blommande förhållande och ett fast sommarjobb som väntar. Är det konstigt att mitt moln består av lycka? Livet är vackert ibland.
Published with Blogger-droid v1.6.8
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar