Eller ja, om några timmar. Jag sitter i fullfärd med nagellacksfix, sminkning och hårpill. I kväll ska jag vara finare än finast och träffa de finaste av fina. Det blir en nyårsrepris med personerna jag lärde känna för 1 år sen och fick dela nyår med då. Jag känner mig lyckligt lottad. Som inte det vore nog är jag och min Zoegashjälte närmare varandra än någonsin.Han får mig till att känna mig bortskämd med hans närvaro och jag trivs och börjar känna mig lite hel igen efter allt som har hänt. Nyårslöftena för i kväll känns inte orimliga utan enbart lockande och jag tror: Tror på att jag kan, att jag är och att allting kommer bli så bra!
Kan sammanfatta 2012 som ett bra men konstigt år...Det kan ju bara bli bättre då, eller hur?
Tomorrow comes today
Om allt och ingenting.
måndag 31 december 2012
fredag 28 december 2012
måndag 17 december 2012
söndag 16 december 2012
Långhelg, fylld med läckerheter och nya minnen
Tredje advents helgen går mot sitt slut, en helg fylld av äventyr av olika slag. Men framför allt har den varit fylld med glädje. En himla massa glädje. Några godbitar från helgen: Hooka upp med gamla homies och festat. Var på "De fem legenderna" 3D bio med min mamma, pappa och dotter, den var tokmysig. Var på Ugglebadets 25 års kalas och plaska loss. Varit hos Zoegashjälten och tokchillat och följt musikhjälpen, dag som natt. Nu är allt det slut. Och en ny vecka tar sin början. Hej på er!
måndag 10 december 2012
"Är du kvinna tror du? Brutal mördarmaskin."
Som svar på ------- fina ord om mig, tänkte jag först bli svart i blicken, reagera hårt och sätta mig vid datorn för att skriva ut allt som myndigheterna önskat få se, även från mobilen. Dock möttes jag av orden "Inga meddelanden hittades" på telefonen. Visste inte om jag skulle skratta eller gråta. På ett sätt var det skönt att inte behöva se namnet i ögonvrån varje gång man rullade förbi för att läsa sina andra nya sms, men samtidigt kändes det så himla typiskt. Jag som lovat både mig själv och myndigheterna att jag skulle skriva ut från mobilen så fort som möjligt, men har fortfarande inte gjort det och nu är allt borta.
Fast efter en stund, ångrar jag mig, varför reagera hårt, varför låta kroppen reagera över huvudtaget?
Vad jag vet har jag det som krävs för att vara en vacker och uppskattad kvinna för den man som är mig värdig i framtiden och jag har verkligen inte mördat någon, så allt jag kan göra med de där orden är att tolka de som känslor som behövde komma ut från ----- , efter att ----- hade läst orden jag skrivit på den sidan jag är verksam på:
“Women are meant to be loved, not to be understood.” ― Oscar Wilde#quote
Hade inte min helg varit så fantastiskt "sagovacker" så hade jag gråtit och kastat saker omkring mig när jag sett de där orden: "Är du kvinna tror du? Brutal mördarmaskin." .
Dock för glad för att vara ledsen. Alla psykiska och fysiska besvär efter det som hände i Värmland, är nästan som bortblåsta och mitt jobbsökarliv har återvänt med glädje.
Sitter just nu och lyssnar på all favoritmusik jag kan komma över och bara skrattar åt minnena av helgen. Så kul har jag inte haft på länge och allt tack vare min zoegasdrickande vän. Vi har vetat om varandra i 12 år, pratat och hängt i samma kretsar förut, men det är först nu i slutet av 2012 som vi verkligen lärt känna varandra och hans hem blivit lite av min oas för sinnesro efter all kaos som ätit på mig efter händelsen i Värmland. Är där minst 2 gånger i veckan.
Som inte hans lugna gentlemannasällskap varit nog, så har han bjudit på det mest delikata morgonkaffet jag varit med om på åratal. Alltid älskat Zoégas, Skånes kännetecken, men inte kunnat dricka det på evigheter. Inte så värst vanligt i Värmland och likt en trollformel ska det passa ihop med vattnet som det blandas med, för att magi ska ske. Värmlänningarnas vatten passar bättre ihop med Löfbergs dock.
Det riktigt exploderade glitter ur ögonen på mig när jag drack hans Zoégas Skånerost blandat med vattnet från västra sidan av Hässleholm. Sen har jag badat i gottigheter och roligheter varje gång jag är där, så nu har det börjat bli svårt att slita sig därifrån utan att längta tillbaka. Zoégashjälten har fått ett ansikte, det ansiktet ler. Mitt ansikte mår bra och jag har det bra, om så bara för i dag. Tack.
Fast efter en stund, ångrar jag mig, varför reagera hårt, varför låta kroppen reagera över huvudtaget?
Vad jag vet har jag det som krävs för att vara en vacker och uppskattad kvinna för den man som är mig värdig i framtiden och jag har verkligen inte mördat någon, så allt jag kan göra med de där orden är att tolka de som känslor som behövde komma ut från ----- , efter att ----- hade läst orden jag skrivit på den sidan jag är verksam på:
“Women are meant to be loved, not to be understood.” ― Oscar Wilde
Hade inte min helg varit så fantastiskt "sagovacker" så hade jag gråtit och kastat saker omkring mig när jag sett de där orden: "Är du kvinna tror du? Brutal mördarmaskin." .
Dock för glad för att vara ledsen. Alla psykiska och fysiska besvär efter det som hände i Värmland, är nästan som bortblåsta och mitt jobbsökarliv har återvänt med glädje.
Sitter just nu och lyssnar på all favoritmusik jag kan komma över och bara skrattar åt minnena av helgen. Så kul har jag inte haft på länge och allt tack vare min zoegasdrickande vän. Vi har vetat om varandra i 12 år, pratat och hängt i samma kretsar förut, men det är först nu i slutet av 2012 som vi verkligen lärt känna varandra och hans hem blivit lite av min oas för sinnesro efter all kaos som ätit på mig efter händelsen i Värmland. Är där minst 2 gånger i veckan.
Som inte hans lugna gentlemannasällskap varit nog, så har han bjudit på det mest delikata morgonkaffet jag varit med om på åratal. Alltid älskat Zoégas, Skånes kännetecken, men inte kunnat dricka det på evigheter. Inte så värst vanligt i Värmland och likt en trollformel ska det passa ihop med vattnet som det blandas med, för att magi ska ske. Värmlänningarnas vatten passar bättre ihop med Löfbergs dock.
Det riktigt exploderade glitter ur ögonen på mig när jag drack hans Zoégas Skånerost blandat med vattnet från västra sidan av Hässleholm. Sen har jag badat i gottigheter och roligheter varje gång jag är där, så nu har det börjat bli svårt att slita sig därifrån utan att längta tillbaka. Zoégashjälten har fått ett ansikte, det ansiktet ler. Mitt ansikte mår bra och jag har det bra, om så bara för i dag. Tack.
fredag 7 december 2012
torsdag 6 december 2012
onsdag 5 december 2012
Stinker häst, på riktigt!
Det har jag inte gjort sen jag varje vecka besökte Säffle ridklubb o ryktade och red deras fina hästar. Nog för att jag varit ute i stallet, matat, ryktat o släppt ut dem var och varannan dag sen jag kom ner, så har jag inte ägnat stallet någon större omsorg. Förrän i dag. Höll andan och började tokstäda så lungorna blev dammiga (är dammallergiker som dessutom inte tagit någon medicin i dag), men det va det värt, för fy va vackert det kommer bli. Dock tänker jag bara göra så med ett av de två stallen för det var rätt utmattade för kroppen. Men för en gång skull är huvudet fyllt av energi, lust och mig själv. Mycket stenar har landat på mig den senaste tiden, men nu har jag brutit mig ur bumlinghögen med ett hjälteryck. Kanske är det för att jag är omringad av hjältar som min pappa och "zoégashjälten" eller så är jag min egen hjälte?
Om inget annat så är jag min ponnys myshjälte i dag. Även om han är en häst, så tror jag han blir glad, han ska ju också få känna på julkänslan och få se sin matte le för att hon är glad, inte för att hon måste.
Om inget annat så är jag min ponnys myshjälte i dag. Även om han är en häst, så tror jag han blir glad, han ska ju också få känna på julkänslan och få se sin matte le för att hon är glad, inte för att hon måste.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)